Hudens anatomi och fysiologi

Huden är inte bara ett stycke vävnad vi kan sminka och sola med – det är faktiskt människokroppens största organ. Ett väldigt elastiskt sådant, som kan utvidga sig rejält vid bland annat graviditet och fetma. Huden ska hålla i vått och torrt, läka fort när hål uppstår och utföra en rad andra funktioner. De viktigaste av dem är:

• Skydda mot olika påfrestningar utifrån – både mekaniska i form av nötning och slitage, och kemiska i form av bland annat rengöringsmedel och färg.
• Utgöra en första barriär i försvaret emot virus- och bakterieangrepp, så att vi inte drabbas av infektioner så lätt.
• Bilda ett skydd mot solens skadliga UV-ljus, samt bilda det D-vitamin vi behöver med hjälp av en lagom dos dagsljus.
• Hjälpa till i reglaget av vår kroppstemperatur, genom till exempel att svettas när vi är för varma.
• Utsöndra olika ämnen genom sina körtlar och porer, men samtidigt skydda mot onödig förlust av kroppsvätskor.
• Vara ett sinnesorgan som känner av såväl tryck som värme, kyla, smärta och olika typer av beröring.

För att kunna klara av allt ovanstående är huden uppbyggd av tre lager: överhuden, läderhuden och underhuden.

Överhuden

Överhuden kallas också epidermis, och fungerar som kroppens yttersta sköld. Det är ca 0,01 mm tjockt och innehåller mängder av de celler som producerar hudens tåliga beståndsdel keratin. Långt ned i överhuden bildas ständigt nya keratininnehållande celler, som därefter långsamt förskjuts uppåt mot hudytan. Ju längre upp de når desto plattare blir de, och till sist dör de. Dessa döda celler ligger kvar på ytan som ett skyddande lager, tills de ersätts av nya underifrån och faller av. I genomsnitt förnyas epidermis var 3:e – var 4:e vecka. Djupt i överhuden finns även melanocyterna, de celler som tillverkar färgpigmentet melanin. Det är melaninet som skyddar mot UV-strålning och, beroende på mängden pigment, avgör vilken hudfärg man får.

Läderhuden

Läderhuden, eller dermis som den också heter, innehåller bindväv. Denna består av elastiska trådar och kollagen, samt en rad celler med olika funktioner. Här finns även de receptorer som känner av olika slags sensationer, nerver, lymfkärl samt talg- och svettkörtlar. Blodkärl finns också i riklig mängd, för att försörja vävnader med syre och näring. Det är ifrån dermis som håret växer, eftersom hårsäckarna ligger placerade här. Kopplade till varje hårsäck finns en liten muskel som kallas arrector pili. När det är kallt drar denna muskel ihop sig, vilket ändrar hårsäckens riktning och får dess hårstrå att stå upprätt. Det är detta fenomen vi kallar för gåshud.

Underhuden

Underhuden heter på latin subcutis. Detta lager utgörs av gles bindväv och fettväv. Underhudens funktion är att agera som ett ankare mellan huden och underliggande organ och muskulatur. Den fettväv som finns här fungerar dessutom som en isolerande stötdämpare åt de inre organen, samt som ett förråd av näring att ta av vid svält. Anledningen till att man brukar injicera läkemedel just djupt i underhuden är, att det inte löper några viktiga kärl på den nivån.