HudUpplysningen

Råd och tips för din hud

Hudcancer

En av de allra vanligaste cancerformerna i Sverige har kommit att bli hudcancer, eller malignt melanom som det också heter. Varje år drabbas så många som 2.800 personer, med en genomsnittsålder av 55 år vid tidpunkten då diagnosen ställs. De flesta av dem som får sjukdomen blir friska, men inte alla. Ju tidigare saken upptäcks desto bättre.

En av vår huds olika funktioner är att verka som ett skydd emot den skadliga ultravioletta strålning som finns i solljus. För att göra detta har huden speciella celler, så kallade melanocyter, som börjar tillverka pigmentet melanin så fort huden utsätts för sol. Detta pigment är brunt och lägger sig i huden som ett inbyggt skydd mot UV-strålning.

De skador som solljuset åstadkommer mot melanocyternas cellkärnor ska normalt bli reparerade per automatik. Ibland kan dock dessa reparerande mekanismer lägga av, vilket leder till att cellkärnan skadas på allvar. Hela cellen börjar då att dela sig ohämmat i en typ av delning som pågår utom kroppens naturliga kontroll. De aggressiva cellerna växer till sig och tränger undan sina normalt fungerande grannar – en hudcancer har då uppstått. Cancern kan sedan sprida sig via både lymfkärl och blodkärl, för att därifrån gå ut och börja dela sig i andra delar av kroppen.

Hudcancer finns i olika former, där malignt melanom är den form som flest känner till men för den sakens skull inte den vanligaste.

Basalcellscancer

Basalcellscancer är den vanligaste typen av hudcancer. Då växer de skadade cellerna från celler i basalcellslagret. Tumörer som uppstår bildas för det mesta i ansiktet, eller eventuellt på övre rygg och bröst. Utseendet kan skilja sig åt, men det vanligaste är att man ser en glansig knuta med små blodkärl inuti. Det kan också se ut som ett slags eksem med en röd och ojämn yta som ibland fjällar. Basalcellscancer drabbar först och främst äldre personer, och risken att få det ökar ju äldre man blir.

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer är en annan form av hudcancer, som oftast upptäcks som en rodnad eller en fjällande fläck. I det stadiet växer cancern än så länge bara i hudens yttersta lager, så ytligt att den inte har hunnit sprida sig nedåt än. Denna form av skivepitelcancer kan uppstå var som helst på huden. Får cellerna jobba ostört kan de dock växa ned i den djupare läderhuden. Då är det inte längre någon liten fläck man ser, utan en röd knuta med sårig eller fjällig yta. Denna form drabbar oftast de delar av kroppen som är som mest exponerade för sol: ansikte, handrygg, ytteröra eller en kal hjässa. Det är främst äldre personer som får skivepitelcancer, och då oftare hos män än hos kvinnor.

Malignt melanom

Malignt melanom är en typ av hudcancer som har fått mycket uppmärksamhet den senaste tiden. I detta fall är det i melanocyterna i överhuden som cancern sätter igång, men hur och var det växer varierar. Det finns både ytligt växande melanom som inte börjar växa på djupet förrän efter ett tag, och knutformat melanom som med en gång växer på djupet.

De vanligaste första symptomen är att man upptäcker en helt ny brun fläck eller knuta, eller att ett födelsemärke börjar förändras. Sådana förändringar handlar ofta om att pigmentfläcken börjar klia, växa, blöda eller förändras i form och färg. Det är ofta ingen fara med två färger av ungefär samma nyans men fler än två färger är ett dåligt tecken.

Tecken på malignhet kan också vara att leverfläcken eller födelsemärket har blivit ojämnt i kanten eller färgen, fått en oregelbunden form, och/eller fått en bredd på minst 4 mm. Man kan ta en vanlig Ballograf-bläckpenna (en sån där i metall) och täcka leverfläcken med toppen (inte spetsen). Om den inte går att täcka är den större än 4 mm. Man ska också hålla utkik efter ojämnhet i tjockleken, om så är fallet bör man kolla upp leverfläcken, en jämn upphöjning behöver dock inte vara något tecken på malignhet.

Diagnostisera hudcancer

För att ställa diagnosen basalcells- eller skivepitelcancer kan det ibland räcka med att läkaren bara tittar på hudförändringen. För att vara på den säkra sidan tar man dock även en biopsi, det vill säga ett vävnadsprov av (i detta fall) huden.

För att veta vilken typ av behandling patienten ska få delar man in hudtumörerna i olika stadier. Skivepitelcancer delas in i ett första ytligt stadium och ett andra djupare. Basalcellscancer klassas istället efter grupperna nodulär, ytlig och morfeatyp, som var och en är karakteriserad av sitt utseende och sitt angreppsområde. När den drabbade patienten har fått sin hudcancer diagnostiserad och specificerad återstår behandlingen, vars metod avgörs av tumörens storlek, typ och placering. Både basalcellscancer och skivepitelcancer kan behandlas med kirurgi och strålning.

Om man misstänker att förändringen i huden är malignt melanom tar man sig en noggrann titt på både den och området runt omkring. Man brukar också se till att undersöka de lymfkörtlar som ligger i närheten, samt eventuellt göra en lungröntgen om man med hjälp av lymfkörtlarna förstår att cancern har spridit sig.

Även när det gäller malignt melanom beror behandlingen på vilket stadium sjukdomen befinner sig i. Man talar om fem olika huvudsakliga stadier, där cancern i det första stadiet växer ytligt och det saknas metastaser. Tumörerna på skalan blir sedan allt tjockare, till och med det femte stadiet där cancern har en tjocklek på minst 4 mm och metastaser finns i olika delar av kroppen. Vanliga behandlingsmetoder vid malignt melanom är kirurgi, läkemedel och strålning. Den sistnämnda metoden används snarare för att lindra sjukdomens symptom än för att faktiskt försöka bota den.

Skydda sig mot hudcancer

För att minska risken att drabbas av hudcancer är det bästa man kan göra att vara försiktig med solen. Man bör skydda sig på de sätt man kan: ha täckande kläder, solhatt och solkräm samt hålla sig i skuggan så mycket som möjligt. Sist men inte minst är det bra att själv hålla koll på sina födelsemärken och leverfläckar, för att så tidigt som möjligt upptäcka eventuella förändringar. Tycker man att något verkar konstigt och känner sig orolig för det, så ska man absolut se till att gå och kolla upp saken. Hellre en kontroll för mycket än en för lite.

Leave a Reply

five × five =