Psoriasis

Psoriasis är en ärftlig kronisk hudsjukdom som hela 2-3 % av Europas befolkning lider av. I hela världen ligger antalet drabbade runt cirka 80 miljoner. Sjukdomen förekommer lika ofta hos män som hos kvinnor, och kan uppstå i alla olika åldersgrupper. Dock är det vanligast att den bryter ut hos personer som är mellan 10 och 40 år.

Ordet psoriasis kommer ifrån det grekiska ordet psora, som betyder klåda. Detta säger mycket om sjukdomens karakteristiska symptom: till de vanligaste hör klåda, torrhet, rodnad och förtjockade fjällande fläckar på huden. Dessa kommer skovvis, det vill säga att man har perioder med mycket besvär varvade med perioder helt utan tecken på sjukdom.

Vissa upplever att deras psoriasis blir värre under vissa tider av året, samt att den utlöses av vissa speciella faktorer. Alla drabbas dessutom i olika hög grad – de flesta har en ganska lindrig form, men det är ändå en ganska stor del som har en psoriasis som klassas som “svår”.

Det förekommer också symptom på sjukdomen som är något ovanligare, i stil med varblåsor och prickar. Exakt vilka tecken man ser är beroende av vilken form av psoriasis det gäller.

Olika former av psoriasis

Nedan följer lite sammanfattande information om de olika former man brukar dela in sjukdomen i.

  • Plackpsoriasis: huden får röda fläckar, som är täckta av vita tjocka fjäll och ibland kliar. Dessa fläckar är väl avgränsade och syns oftast på armbågar, knän, korsrygg och i hårbotten. Plackpsoriasis är den mest förekommande varianten av sjukdomen.
  • Guttat psoriasis: hela huden får små droppformade fläckar, som antingen går över i plackpsoriasis eller läker helt. Denna form är vanlig hos barn och ungdomar.
  • Psoriasis i hårbotten: huden i hårbotten nära hårfästet (kring panna, öron och nacke) blir röd och/eller fjällande. Det är vanligt att besvären kommer i kombination med klåda, och även om det är mer sällsynt kan de leda till håravfall.
  • Nagelpsoriasis: naglarna drabbas av olika förändringar såsom att nagelns kant lossnar från sin bädd, nageln blir förtjockad och gul, eller att det uppstår som små fördjupningar i nageln så att den ser gropig ut. Denna typ av psoriasis kan drabba naglarna på både händer och fötter. Ibland ser man tecken på sjukdomen på samtliga naglar, ibland bara på några enstaka.
  • Pustulös psoriasis: huden får förändringar i form av ytliga varblåsor, även kallade pustler. Dessa kan antingen dyka upp över stora delar av kroppen, eller enbart på handflator och fotsulor.
  • Palmoplantar pustulos: så kallar man en pustulös psoriasis som bara är lokaliserad till undersidorna av händerna och fötterna. Symptomen som uppträder är ofta i form av varblåsor, rodnad och fjällande hud. De kan ses på bara en hand eller fot, eller på dem båda, alternativt på samtliga fyra. I handflatan sitter blåsorna vanligtvis åt lillfingret till, ned emot handleden. På fötterna ser man dem oftast i hålfoten.
  • Invers psoriasis: huden blir röd och glänsande, oftast utan att för den sakens skull börja fjälla. Invers psoriasis sitter i hudveck som till exempel armhålor, ljumskar, underliv samt under bröst.

 Vad innebär psoriasis?

Vad är det då egentligen som händer vid psoriasis? Det handlar om en “bugg i systemet” i vårt immunförsvar. Immunförsvarets uppgift är att starta en inflammation i kroppen vid bland annat virus- och bakterieangrepp. Detta är helt normalt och gynnar oss på så vis att de vita blodkropparna går ut och startar en försvarskamp emot de oinbjudna gästerna.

Vad som händer vid psoriasis är att vårt immunförsvar reagerar felaktigt, och går till attack emot den egna kroppsvävnaden. De vita blodkropparna tar sig via blodet ut till huden, för att där sätta igång ett inflammatoriskt svar emot hudcellerna. Detta får hudcellernas normala förnyelseprocess att öka sin hastighet till onormala värden.

Istället för att förnyas var 28:e dag förnyas cellerna i de drabbade områdena så ofta som var 3:e till var 6:e dag. Hudcellerna bildas, skickas upp till överhuden och stöts bort i ett rasande tempo. Av den anledningen uppstår de tjocka plack som är kännetecknande för psoriasis – cellerna växer till så att huden förtjockas, utan att hinna med att stöta bort gamla hudceller. Den inflammatoriska reaktionen gör dessutom att området blir rött och börjar klia. I de fall reaktionen också drabbar kroppens leder, kallar man kombinationen för psoriasisartrit.

Diagnostisera psoriasis

För att ställa diagnosen psoriasis brukar man titta på utslagens utseende. Har patienten tydligt avgränsade, fjällande fläckar på armbågarna rör det sig troligtvis om plackpsoriasis. I andra fall kan det vara lite svårare att avgöra om förändringarna i huden är eksem eller psoriasis, då de båda åkommorna kan uppvisa likartade symptom.

Om det visar sig nödvändigt kan läkaren ta en biosi, ett litet vävnadsprov, för att vara säker på att det är psoriasis och inte någon annan sjukdom som är aktuell. I de fall en halsinfektion har utlöst psoriasisattacken, kan man behöva göra en halsodling för att se om det är bakterier som är orsaken. I så fall brukar man skriva ut antibiotika som behandling.

Behandla psoriasis

Generellt sett är det dock svårt att tala om någon ultimat behandlingsmetod. Många faktorer spelar in när man ska välja behandling: hur svåra symptom man har, vilken form av psoriasis man lider av, hur stort område av kroppen som är drabbat, med mera. Idag finns det ingen behandling som helt kan bota psoriasis. Det finns dock ett antal invärtes och utvärtes läkemedel, som hos många kan få besvären att försvinna eller minska i svårighetsgrad.För patienter med lindrigare fall av sjukdomen kan dessa vara det rätta alternativet, som man dessutom kan få hjälp med inom primärvården.

Barn och personer med svårare grader av psoriasis gör dock klokast i att kontakta en hudspecialist. De behandlingar som finns delas in i olika grupper. Man brukar tala om invärtes, utvärtes och biologiska läkemedel.

Invärtes läkemedel tas som tabletter och används främst vid svårare former av sjukdomen. Några av de vanligaste varianterna är A-vitaminsyra, psoralener, metotrexat och cyklosporin-A. Vissa av dem ger biverkningar, andra inte. Vilken sort man bör välja ska avgöras i samråd med behandlande läkare.

Utvärtes läkemedel brukar hjälpa de flesta med psoriasis. För att hålla huden mjuk och/eller förbereda den för annan behandling använder man mjukgörande salvor och krämer av olika slag. Förberedelsen ligger i att man avfjällar huden, något som även bad och bastubad kan bidra till. Det finns också krämer och salvor med kortison som har god effekt, men som bör användas med försiktighet. Detta eftersom ett långvarigt bruk ger tunnare och skörare hud, plus att sjukdomen kan komma tillbaka med större kraft än innan om man inte trappar ned kortisonbehandlingen långsamt. Andra typer av utvärtes preparat som brukar hjälpa vid åtminstone lindrigare former av psoriasis är: calcipotriol, ditranol, tjära samt kombinationsbehandlingar av kortison och D-vitaminderivat.

Biologiska läkemedel är en relativt ny typ av behandling, som lämpar sig för de svåraste fallen av både psoriasis och psoriasisartrit. Dessa läkemedel ska verka vid speciella steg i den inflammatoriska process som leder till sjukdom – till exempel genom att hämma vissa av immunförsvarets utryckande vita blodkroppar. När det gäller patienter med psoriasis kan man använda biologiska läkemedel i de fall då andra invärtes behandlingar inte haft tillräcklig effekt, alternativt haft biverkningar.

Ljusbehandling är inget egentligt läkemedel, men däremot ett viktigt komplement. Behandlingarna ges vid specialiserade hudmottagningar och kombineras ofta med utvärtes läkemedel som salvor och krämer. En typ av ljus som har god effekt vid psoriasis är UVB-ljus. En annan variant är den så kallade PUVA-behandlingen, som innebär att man kombinerar UVA-ljus med ett preparat som innehåller psoralener. Hos cirka 80 % av alla med psoriasis fås ett positivt resultat, medan man hos 20 % istället ser en försämring. Överväger man att prova ljusbehandling ska man vara medveten om de negativa effekter som ultraviolett ljus trots allt har på huden. Om det används under en längre tid snabbas hudens naturliga åldrande på, samtidigt som risken för hudcancer ökar. Därför ska de personer som går på ljusbehandling se till att få sin hud kontrollerad med jämna mellanrum.

 Missuppfattningar om psoriasis

Det råder många missuppfattningar kring psoriasis. En av dem är att det är en smittsam sjukdom – inget kunde vara mer felaktigt. En annan är att det är en sjukdom som orsakas av psykologiska faktorer. Detta stämmer inte heller, men det har faktiskt visats att känslor som stress kan göra att sjukdomen förvärras när den väl har brutit ut.

Psoriasis kan ha en negativ effekt på drabbade patienters fysiska och psykiska välmående. En del kan lida så mycket av hudförändringarna att de får ett allmänt dåligt självförtroende, som i vissa fall kan gå så långt att den utmynnar i en depression.

Fysisk och psykisk påverkan går ofta hand i hand när det gäller psoriasis, så det är viktigt att som anhörig ha förståelse och visa att man finns där för den drabbade. Den osäkerhet som kan uppstå hos honom eller henne grundar sig ofta i en rädsla för vad andra kan tänka och säga. Därför skulle det underlätta oerhört om folk hade mer kunskap, och färre fördomar om psoriasis.