Åderbråck

Vad är åderbråck?

Åderbråck, på läkarspråk varicer, är synliga blodådror på benen som ofta ser blå och knöliga ut. Var tredje vuxen har åderbråck i någon form. ¹ Det gäller både kvinnor och män, och det blir vanligare med åldern. ²

Åderbråck brukar sällan försvinna av sig självt. Åderbråck som kommer under en graviditet kan dock gå tillbaka. Åderbråck kan också finnas i armarna, i bukväggen och i underlivet, men det är mycket ovanligt. ¹

Vården räknar slingriga vener som är bredare än 3 millimeter som åderbråck. ² Mindre kärl som syns i huden kallas telangiektasier eller retikulära vener ^2,3, i dagligt tal spindelvener eller ådernät. Läs mer om spindelvener.

Vad beror åderbråck på?

I benens vener finns klaffar som fungerar som ventiler och hjälper blodet tillbaka mot hjärtat. Åderbråck beror oftast på att klaffarna fungerar sämre eller att venernas väggar har blivit svaga och uttänjda. Då ökar trycket i venerna, som blir bredare, mer slingriga och syns. ¹

Ärftlighet, hormoner och graviditet ökar risken. Har du haft en blodpropp i benet kan du också lättare få åderbråck. ¹ Åderbråck är till stor del ärftligt. ² Att sitta stilla mycket, stå länge och ha svaga vadmuskler gör besvären värre. ³

Symtom

Många har inga andra besvär än att venerna syns. ^1,3 Har du besvär kan det till exempel vara att

• benet svullnar
• det kliar runt åderbråcket
• åderbråcket ömmar när du tar på det
• det gör ont i benet när du står eller sitter länge
• benet känns tungt eller spänt. ¹

Besvären blir ofta värre när du står och ökar under dagen. De brukar lindras när du har benen högt eller använder kompressionsstrumpor. ² Hur mycket åderbråck som syns säger inte så mycket om hur mycket besvär du har. ³

Om svullnaden inte behandlas kan huden förändras, med inflammation, eksem, brun färg och till slut svårläkta sår. ^1,2 Läkare beskriver svårighetsgraden med en skala som heter CEAP: från synliga småkärl (C1) och åderbråck (C2) via svullnad (C3) och hudförändringar (C4) till läkt bensår (C5) och öppet bensår (C6). ^2,3 Skalan beskriver sjukdomen men är inte avsedd för att avgöra vem som får behandling. ³

Bensår, blodpropp och blödning

Bensår. En vanlig orsak till venösa bensår är åderbråck. Ett venöst bensår sitter ofta runt fotknölarna eller på underbenet, hos någon som också har åderbråck, svullnad, brun hud eller eksem på benet. ⁶ Att behandla åderbråcken kan få såret att läka fortare och minska risken att det kommer tillbaka. ²

Ytlig blodpropp (tromboflebit). Den känns som en liten, öm förhårdnad strax under huden. Den är vanligare om du har åderbråck. En tromboflebit är i sig ofarlig men kan i vissa fall sprida sig till de djupa venerna. ⁴ De flesta som får en ytlig blodpropp i benet har åderbråck. ⁷

Blödning. Ett åderbråck kan börja blöda. Eftersom trycket kan vara högt även i små åderbråck vid fotleden kan blödningen vara livshotande. Ligg ner, håll benet högt och tryck ett förband mot stället. ² Har du blött från ett åderbråck bör du få behandling snart, så att det inte blöder igen. ^2,8

Det här kan du göra själv

• Rör på dig, till exempel genom att promenera, och undvik att vara stilla långa stunder. ¹
• Ha benen högt när du vilar, till exempel på en pall. Är benen svullna kan du lägga kuddar under dem när du sover. ¹
• Undvik kläder, strumpor och skor som sitter åt kring benen. ¹
• Gå ner i vikt om du har övervikt. Fysisk aktivitet, viktnedgång och kompression kan ibland lindra så mycket att du inte behöver behandling. ^2,3

Det finns inga godkända läkemedel eller naturpreparat mot venös insufficiens i Sverige. Var försiktig med medel som marknadsförs i sociala medier eller säljs utan godkännande via nätet. ²

Stödstrumpor och kompressionsstrumpor

En elastisk stödstrumpa ger ett jämnt tryck som motverkar att benen svullnar. Kompressionsstrumpor är en kraftigare modell. ¹ Stödstrumpor kan du köpa receptfritt på apotek och i butiker som säljer hjälpmedel, och du kan be om hjälp att få rätt storlek. ⁵

Kompressionsstrumpor finns i olika klasser. Klass I räcker oftast vid lindriga besvär, klass II–III används vid svårare besvär. ² Har du sår på benet ska strumporna provas ut av vårdpersonal. ⁶ Strumpor passar inte om du har dålig blodcirkulation i benens artärer, så låt en läkare kontrollera det om du är osäker. Använd dem på dagen och ta av dem när du lägger dig. ⁹

Strumporna lindrar besvären men tar inte bort åderbråcken. Forskningen om strumpor som enda behandling är begränsad, och det går inte att säga vilken längd eller vilket tryck som är bäst. ¹¹ I Sverige rekommenderas kompressionsstrumpor till den som har besvär men inte ska behandlas. ²

Lätta stödstrumpor som motverkar svullnad kan du köpa själv. ^1,5 Har du sår eller dålig cirkulation i benen, låt vården prova ut strumporna. ^6,9

Behandling i vården

Före behandlingen gör läkaren ett ultraljud för att se vilka vener som läcker och om det finns blodproppar i de djupa venerna. ^1,3 Det nationella vårdprogrammet säger att den som har bensår, hudförändringar eller besvär som påverkar arbetsförmåga och livskvalitet bör erbjudas behandling, om ultraljudet visar att de ytliga venerna läcker och ger besvären. Den som har blött från åderbråck bör erbjudas behandling snart. Behandling av utseendeskäl bör inte göras i den offentligt finansierade vården. ²

Laser eller radiofrekvens (endovenös behandling)

Det är den vanligaste behandlingen. Läkaren för in en tunn kateter i venen med hjälp av ultraljud och förstör venen inifrån med värme från laser eller radiofrekvens, som ofta kallas mikrovågor. ^1,3 Det görs i lokalbedövning och tar ungefär 45 minuter. Du känner flera stick när du får bedövningen. ¹ Vårdprogrammet rekommenderar värmebehandling i första hand för de stora venerna. ² Oftast kan du återgå till vanliga aktiviteter direkt. ³

Skumbehandling (skleroterapi)

Läkaren sprutar in ett skum i åderbråcket, ofta styrt med ultraljud, så att venen skrumpnar. Du behöver ingen bedövning, men metoden är något mindre effektiv och du kan behöva flera behandlingar. Den används oftast för små åderbråck. ^1,2 Brun missfärgning av huden efteråt är vanligast efter skumbehandling. ²

Operation

Vid öppen operation tas huvudvenen bort, oftast medan du är sövd eller har ryggbedövning. Mindre åderbråck kan tas bort genom små snitt i lokalbedövning, med ett verktyg som liknar en virknål. ^1,2 På lång sikt ger öppen operation och värmebehandling ungefär lika bra resultat ^2,10, men öppen operation används allt mer sällan. ³

Andra metoder

Det finns också behandling med lim (cyanoakrylat) och metoder som kombinerar en kateter med skum. Vårdprogrammet rekommenderar inte lim, eftersom limmet blir kvar i kroppen och överkänslighetsreaktioner har rapporterats. ²

Efter behandlingen

Du får en linda runt benet och sedan en stödstrumpa, oftast i en till två veckor beroende på vad kliniken säger. ^1,9 Rör dig som vanligt dagen efter, men vänta en vecka med styrketräning och löpning. Ta läkemedel med paracetamol om du har ont, inte ibuprofen eller naproxen. Kör inte bil och cykla inte samma dag. ¹

Alla metoder har risker. Blodpropp i benet eller lungan förekommer hos 0,5–3 procent. Mindre komplikationer som fläckvis nedsatt känsel och brun missfärgning är vanliga. Får du blödning, svår smärta, svullnad eller tecken på infektion efteråt ska du i första hand kontakta kliniken som behandlade dig. ²

Åderbråck och graviditet

Under graviditeten blir åderbråck vanligare, både på benen och i underlivet, men en del går tillbaka efter förlossningen. Under graviditeten behandlas de med kompressionsstrumpor. ² Annan behandling görs inte under graviditeten utom i undantagsfall, och enligt vårdprogrammet tidigast sex månader efter förlossningen. ^2,8