Bältros

Vad är bältros?

När du har haft vattkoppor försvinner viruset inte helt ur kroppen. Det drar sig tillbaka och ligger vilande i nervcellerna resten av livet. Om det senare väcks till liv igen följer det en nerv ut till huden, och då blir det bältros i stället för vattkoppor. ^1,2 Viruset heter varicella zoster-virus, och det medicinska namnet på bältros är herpes zoster. ²

Du kan alltså bara få bältros om du har haft vattkoppor. ¹ Eftersom viruset angriper en enda nervrot hamnar utslagen inom det hudområde som just den nerven försörjer. Det är därför bältros nästan alltid sitter på ena sidan av kroppen. ³

Vem får bältros?

Bältros är vanligt. Svenska registerstudier visar att drygt 30 procent av befolkningen får det minst en gång. Varje år söker omkring 33 000 personer primärvården för bältros och ungefär 1 200 behöver vårdas på sjukhus. ²

Varför viruset vaknar hos vissa och inte hos andra vet man inte, och de flesta som får bältros är friska i övrigt. ¹ Det som ökar risken är sådant som försvagar immunförsvaret: stigande ålder, vissa sjukdomar och vissa läkemedel. ^1,3 Risken börjar stiga från ungefär 50 års ålder. ^2,3 Barn och unga kan också få bältros, men det är ovanligt. ¹

Du kan få bältros mer än en gång, men de flesta får det bara en gång. ¹ Av dem som haft bältros får 5–6 procent det igen senare i livet. ² Återkommer bältrosen flera gånger, eller sprider sig utslagen över stora delar av kroppen, kan det bero på nedsatt immunförsvar som läkaren vill utreda. ³

Symtom på bältros

Det första du märker är oftast inte utslagen utan smärtan. Ett avgränsat område av huden börjar svida, bränna, pirra eller blir ömt för beröring, och ibland känns det som en värk inne i kroppen. En del blir också trötta, får huvudvärk eller lite feber. ¹

Efter en till tre dagar kommer utslagen i samma område: ¹

• Huden blir röd. På mörkare hud kan rodnaden vara svår att se. ¹
• Grupper av små vätskefyllda blåsor bildas på den rodnade huden. Blåsorna är klara först och blir sedan mörkare. De kan klia. ^1,3
• Utslagen ligger ofta som ett band eller bälte på ena sidan, oftast på bålen, men de kan komma var som helst på kroppen. ^1,2

Blåsorna torkar in till sårskorpor. ⁵ De flesta blåsor har torkat och försvunnit inom en till två veckor, och skorporna lossnar ungefär en vecka efter det. ¹ Räkna med att det kan ta några veckor innan huden är helt läkt. ³

Bältros i ansiktet och ögat

Sitter bältrosen i pannan, på övre delen av kinden eller på näsan kan nerven till ögat vara inblandad. Blåsor på nästippen eller på ena sidan av näsan är ett tecken på att ögat löper större risk att påverkas. ^3,4 Ungefär hälften av dem som har bältros i ögonnervens område får besvär från själva ögat. ⁴

Tecken på att ögat är påverkat: ¹

• ögonlocket svullnar
• ögat gör ont och blir ljuskänsligt
• ögat blir rött och känns torrt
• du ser suddigt eller dubbelt.

Bältros i ögat kan göra mycket ont och ge inflammation i hornhinnan som lämnar ärr och försämrar synen. ¹ Därför ska bältros i ansiktet alltid bedömas av läkare, och vid misstänkt ögonpåverkan behövs en akut bedömning av ögonspecialist. ^1,4

En ovanligare form sitter vid örat. Då kommer blåsor på ytterörat, i hörselgången eller i gommen, och ena halvan av ansiktet kan bli förlamad. En del får också sämre hörsel och yrsel. ³ Även den formen behandlas alltid med virushämmande läkemedel. ⁵

Smittar bältros?

Ja, men bara på ett sätt. Ingen kan få bältros av någon annan, varken från bältros eller vattkoppor. ¹ Vätskan i blåsorna innehåller däremot levande virus, och den som aldrig haft vattkoppor kan smittas och få vattkoppor. ^1,2 Det händer sällan, eftersom de allra flesta har haft vattkoppor som barn. ^1,2

Bältros smittar mycket mindre än vattkoppor. Smittan sprids framför allt när någon kommer åt blåsorna eller vätskan i dem, och risken för smitta via luften är liten. ^1,3 När alla blåsor har torkat in och täckts av skorpor finns ingen smittrisk kvar. ¹

De flesta kan gå till jobbet eller skolan som vanligt. ¹ Tänk på det här så länge du har blåsor: ¹

• Undvik att träffa personer med kraftigt nedsatt immunförsvar. Får de vattkoppor kan de bli mycket sjuka.
• Undvik att träffa gravida som inte haft vattkoppor.
• Har du så mycket besvär att du inte kan arbeta kan du behöva bli sjukskriven.

Bältros och graviditet

Det är ovanligt att få bältros under graviditeten. Om det händer är barnet ändå skyddat, eftersom du som haft vattkoppor har antikroppar som går över till barnet via moderkakan. Barnet har kvar skyddet ungefär det första halvåret. ¹

Är du gravid och har aldrig haft vattkoppor bör du hålla dig borta från den som har bältros. Kan du ha blivit smittad och vet inte om du haft vattkoppor, kontakta barnmorskemottagningen. Oftast är risken för barnet liten, även om en del barn behöver behandling. ¹

Virushämmande tabletter med valaciklovir rekommenderas normalt inte under graviditet. Läkaren väger nyttan mot riskerna om behandling ändå behövs. ⁶

Behandling av bältros

Bältros läker av sig själv och det finns inget som botar sjukdomen, men läkemedel kan lindra och korta förloppet. ¹

Virushämmande tabletter

Virushämmande läkemedel, till exempel valaciklovir, är receptbelagda. ⁶ De minskar den akuta smärtan och gör att utslagen läker snabbare. ^1,3 Rekommendationen är att alla som är 50 år eller äldre och får bältros ska behandlas, och det gäller också dig som har nedsatt immunförsvar. ^1,2 Är du yngre och har normalt immunförsvar behövs det sällan. ¹

Tiden spelar roll. Behandlingen ska börja så snart som möjligt och senast tre dygn (72 timmar) efter att utslagen kom. ^1,3 Har du nedsatt immunförsvar, bältros i ögat eller vid örat, eller fortsätter det att komma nya blåsor, kan läkaren ge behandling även när det gått längre tid. ^3,4,5 Med valaciklovir tar du i regel tabletter tre gånger om dagen i en vecka. ^1,6 Är du över 65 år eller har nedsatt njurfunktion är det viktigt att dricka vatten regelbundet under dagen. ⁶ Valaciklovir rekommenderas inte till barn under 12 år. ⁶ Vid allvarlig bältros, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar, kan behandlingen behöva ges som dropp på sjukhus. ²

Mot långvarig nervsmärta hjälper tabletterna sämre. För aciklovir finns starkt stöd för att tabletterna inte minskar risken för smärta som sitter kvar i månader. ⁷ Stark evidens För andra virushämmande medel, som valaciklovir, är underlaget för litet för att säga något. Det fanns visst stöd för mindre smärta fyra veckor efter utslagen. ⁷

Smärtlindring

Receptfria smärtstillande läkemedel från apoteket kan räcka när det gör ont. ¹ I vården används i första hand paracetamol, och inflammationsdämpande läkemedel kan också användas. ^3,5 Räcker inte det kan läkaren skriva ut annan smärtlindring. Vissa läkemedel som egentligen används mot depression eller epilepsi kan hjälpa mot den nervsmärta som bältros ger. ¹

Vad kan du göra själv?

• Håll huden ren. Tvätta området med tvål och vatten minst en gång om dagen. Det minskar risken att bakterier kommer in i blåsorna, vilket lätt händer om du kliar dig. ¹
• Lindra klådan. Kylbalsam, alsollösning, alsolsprit eller svalt vatten kan dämpa klådan. Kylbalsam och alsol finns receptfritt på apotek. ¹ Läs mer om klåda.
• Låt bli hydrokortison. Hydrokortison i kräm eller salva ökar risken att det kommer bakterier i blåsorna. ¹

Komplikationer: när smärtan sitter kvar

Den vanligaste komplikationen är att smärtan finns kvar efter att utslagen har läkt. Sitter den kvar längre än tre månader kallas den postherpetisk neuralgi. ^1,3 Mellan 10 och 20 procent av dem som får bältros drabbas, och risken ökar med åldern. Under 50 år är den liten. ^1,2,3 För de flesta går smärtan över inom några månader, men en del har ont betydligt längre. Den kan vara svår att behandla, och det som hjälper skiljer sig mellan olika personer. ¹

Andra komplikationer är: ^1,3

• bakterieinfektion i blåsorna, med stafylokocker eller streptokocker
• skador på ögat och synen vid bältros i ögat
• spridd bältros med utslag över stora delar av kroppen, vilket kan tyda på nedsatt immunförsvar ³

Vaccin mot bältros

Det vaccin som används i Sverige är Shingrix. Det är ett så kallat rekombinant vaccin, alltså inte ett levande virus. Det ges som två sprutor med två till sex månaders mellanrum. ^1,2 Det äldre levande vaccinet Zostavax är avregistrerat i Sverige och EU eftersom det skyddade sämre. ²

Vem rekommenderas vaccin?

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccin mot bältros till: ²

• alla som är 65 år eller äldre
• vuxna från 18 år som har nedsatt immunförsvar på grund av en sjukdom eller läkemedelsbehandling.

Vaccinet är godkänt från 50 år. Tar du det före 65 kan du behöva en eller flera påfyllnadsdoser senare för att vara skyddad livet ut, något som fortfarande studeras. ² Du kan vaccinera dig även om du redan har haft bältros. ¹

Hur bra skyddar det?

I studierna på personer mellan 50 och 80 år var över 90 procent skyddade fyra år efter vaccinationen och över 70 procent efter tio år. Vid kraftigt nedsatt immunförsvar är skyddet lägre, och då kan den läkare som har hand om behandlingen behöva välja när vaccinationen passar bäst. ² Vaccinet minskar både risken att få bältros och risken för långvarig smärta. ¹

Biverkningar och vem som ska avstå

Det är vanligt att armen blir röd, svullen och öm, och en del får feber, huvudvärk eller muskelvärk. Det brukar gå över inom tre dygn. ² Den som har fått en allvarlig reaktion av en tidigare dos, eller är allergisk mot något i vaccinet, ska inte vaccineras, och har du hög feber bör du vänta. Vaccinet är inte studerat hos barn, gravida eller ammande. ²

Vad kostar det?

Bältrosvaccinet ingår inte i något nationellt vaccinationsprogram. Som regel betalar du själv, och kostnaden räknas inte in i högkostnadsskyddet. ^1,2 Regionerna kan välja att subventionera vaccinet för vissa grupper eller erbjuda det gratis, så vad du betalar beror på var du bor. Fråga din vårdcentral eller en vaccinationsmottagning. ^1,2