Solskadad hud

Vad händer i huden när solen skadar den?

Solljus innehåller ultraviolett strålning, UV-strålning. Det är främst två typer som skadar huden: UVA och UVB. Det är UVB som oftast ligger bakom en solbränna, men melanom kan orsakas av både UVA och UVB. ¹

Skadan uppstår inte bara när huden blir röd. UV-strålning kan ge DNA-skador i huden även om du inte bränner dig, och både brännskador och den samlade tiden i solen ökar risken för hudcancer. ⁶ Ju mer tid du tillbringar i solen, desto större blir risken för flera former av hudcancer, också om du aldrig bränner dig. ²

En solbränna är heller inget skydd. Den så kallade grundbrännan visar att huden redan har tagit skada och skyddar dåligt mot att bränna sig igen. ⁶

Ljus och rödlätt hud är känsligare för sol än mörk hud. ¹ Mörk hud ger ett visst skydd mot att bränna sig, men inte mot hudcancer. ⁶ Barns hud är tunnare och har mindre pigment än vuxnas, och barn bränner sig därför lättare. ²

Solbränna: så lindrar du den

Efter en solbränna är huden röd och varm och det svider. Blåsor kan också uppstå. ¹ En blåsig dag vid vattnet kan kännas sval, men strålningen är lika stark, och det märks ofta först på kvällen eller natten efteråt. ²

Det här kan du göra själv: ¹

• Håll dig borta från solen i några dagar, så att huden hinner läka.
• Svalka huden med kallt vatten, kylbalsam eller en fuktgivande lotion.
• Om det kliar eller svider kan du smörja med en receptfri hydrokortisonkräm eller -salva.
• Vid mycket ont går det bra att ta receptfri smärtstillande medicin.

Är barnet under två år ska du fråga en läkare eller BVC innan du ger hydrokortison. ¹ Fråga på apoteket om du är gravid eller ammar och vill använda smärtstillande läkemedel eller hydrokortison.

De flesta som får lindriga hudbesvär av solen behöver inte söka vård, eftersom besvären brukar gå över av sig själva eller med egenvård. ¹ Om det i stället dyker upp små röda prickar, knottror eller blåsor som kliar mycket, timmar eller dagar efter solandet, kan det vara soleksem. ¹

Vissa läkemedel och vissa hudprodukter kan göra huden extra känslig för UV-strålning. Läs bipacksedeln eller fråga på apoteket. ¹

Rynkor och slapp hud av solen

Solljus gör att huden åldras, både hos barn och vuxna. ² Mycket solande skadar bindväven i huden så att du får rynkor. ¹

Hur mycket solskyddet betyder visades i en australisk studie där 903 vuxna under 55 år lottades till att antingen smörja in sig med solskyddsmedel varje dag eller göra det när de själva ville. Efter 4,5 år syntes ingen mätbar ökning av hudens åldrande hos dem som smorde in sig dagligen, och åldrandet var 24 procent mindre än i jämförelsegruppen. ¹²

Förstahandsbehandlingen mot solåldrad hud är tretinoin, en kräm med A-vitaminsyra. Den tolereras ofta dåligt eftersom den irriterar huden. En systematisk översikt fann att de flesta studier som jämför andra krämer med tretinoin är av låg kvalitet. Det finns visst stöd för retinaldehyd och liknande förstadier till A-vitaminsyra som ett andrahandsval, men inget alternativ har tillräckligt stöd för att ersätta tretinoin. ¹³ I Sverige fanns tidigare en receptbelagd tretinoinkräm godkänd som medel mot solskadad hud, men den avregistrerades 2006. ¹⁴ Vill du prova en behandling mot solåldrad hud är det läkare eller hudläkare du ska tala med. Bipacksedeln för en receptbelagd kräm med tretinoin säger att den inte får användas om du är gravid eller planerar att bli gravid. ¹⁶

Solfläckar och melasma

Solfläckar (lentigo solaris) är ofarliga bruna pigmentfläckar som orsakas av solens UV-strålning. De är släta, liknar fräknar och kan vara från en halv till flera centimeter stora. Oftast uppstår de i ansiktet och på handryggarna, men halsen, axlarna och den övre delen av ryggen kan också drabbas. De kan komma i 30-årsåldern men kommer oftast från 40-årsåldern. ⁷

Eftersom solfläckar är ofarliga finns det inget behov av att behandla dem. Solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor minskar risken för nya fläckar, och fläckarna blir mindre tydliga om du använder solskydd. ⁷ Är du osäker på vad en fläck är, eller ändrar den sig, ska du låta en läkare titta på den. ⁷ Läs mer om leverfläckar och födelsemärken.

Melasma är gråbruna, sammanhängande fläckar som brukar komma symmetriskt i ansiktet. ¹¹ Fläckar i ansiktet som kommer under en graviditet kallas ibland kloasma. ¹⁵ Solen gör fläckarna tydligare, och de brukar blekna eller försvinna efter graviditeten. ¹⁰ Är du gravid kan du minska risken för fläckarna genom att sola försiktigt, använda solskyddskräm och skydda huvudet med något som ger skugga. ¹⁵

Melasma är svårbehandlat. En Cochraneöversikt från 2010 fann att en kombinationskräm med tre läkemedel (hydrokinon, tretinoin och ett kortisonpreparat) blekte fläckarna bättre än hydrokinon ensamt, och att azelainsyra 20 procent gav bättre effekt än hydrokinon 2 procent, men inte bättre än hydrokinon 4 procent. Men studierna var genomgående av låg kvalitet och de behandlingar som finns räcker inte till. ¹¹ Behandling av melasma är något du får diskutera med läkare.

Aktiniska keratoser – solskador som ska behandlas

Aktiniska keratoser är ytliga hudförändringar som beror på att huden har fått mycket sol genom livet. De är vanligast hos äldre. ⁸ De syns som små röda fläckar, från några millimeter till någon centimeter stora, som ibland fjällar. De kan kännas ömma eller brännande, eller som små piggar i huden. Vanliga ställen är ansiktet, händernas ovansida och hjässan hos den som har tunt hår. På mörk hud syns rodnaden oftast inte lika tydligt. ⁸

De flesta aktiniska keratoser är ofarliga, men de kan ibland utvecklas till skivepitelcancer, och därför brukar de behandlas. ⁸ Den årliga risken för en sådan utveckling är låg. Den som har aktiniska keratoser har ändå en ökad risk för andra former av hudcancer, både basalcellscancer och melanom. ⁹ Läs mer om hudcancer.

Behandlingen görs i vården. Enstaka fläckar kan frysas bort. Har du många fläckar kan du få en receptbelagd kräm att smörja in hemma, eller fotodynamisk terapi (PDT) på en hudmottagning, där fläckarna smörjs in med en kräm och sedan belyses. ⁸ Det är vanligt att fläckar finns kvar, kommer tillbaka eller att nya tillkommer, oavsett behandling. ⁹

Så skyddar du huden mot nya skador

Det bästa skyddet är att ta paus från solen mellan klockan 11 och 15, när den är som starkast, och att använda skugga, kläder, hatt och solglasögon. Solskyddsmedel använder du där kläderna inte täcker. ³ Kläder ger ett pålitligt skydd eftersom tyget tar upp både UVA och UVB. Tätare tyg och löst sittande plagg skyddar bättre. ³

Moln släpper igenom ungefär hälften av solstrålarna, så du kan bränna dig även när det är mulet. Vatten, sand och snö reflekterar solljuset och förstärker strålningen. ²

Solskyddsfaktor och UVA

Solskyddsfaktorn (SPF) anger skyddet mot UVB. ⁵ På förpackningen ska det stå en skyddskategori: lågt skydd (SPF 6–10), medelhögt (15–25), högt (30–50) eller mycket högt (50+). UVA-skyddet ska vara minst en tredjedel av solskyddsfaktorn. Den runda UVA-symbolen visar att produkten uppfyller det, men symbolen är frivillig. Ingen solskyddsprodukt ger fullständigt skydd, och därför får produkter inte märkas med ”sunblock” eller ”fullständigt skydd”. ⁵

Som komplement till kläder passar en medelhög (SPF 15–25) eller hög (minst SPF 30) solskyddsfaktor. ³ SPF 30 eller högre är att föredra. ⁴

Mängd och återsmörjning

De flesta använder bara 20–50 procent av den mängd solskyddsmedel som rekommenderas. ³ Så här använder du solskyddsmedlet på bästa sätt: ⁴

• Smörj rikligt. En tumregel är en rejäl handfull för en vuxen kropp.
• Fyll på skyddet ungefär varannan timme.
• Smörj ett nytt lager efter bad, svett och när du har torkat dig med handduk.
• Byt solskyddsmedel varje solsäsong. Gammalt eller värmeutsatt solskydd kan skydda sämre.

Glöm inte ansiktet, nacken, pannan, öronen, läpparna och ovansidan av händer och fötter. ² Att du har smort in dig betyder inte att du kan vara ute längre i solen. ⁶ Läs mer om sol och hud.

Barn

Barn under ett år ska inte alls vara i direkt solljus. För äldre barn är täckande kläder, hatt och skugga det bästa skyddet, och på hud som inte täcks bör du använda ett solskyddsmedel för barn, gärna med SPF 30 eller högre. ⁴

Solarium

Solarium före sommaren eller en solsemester ger inget extra skydd, och risken för hudcancer ökar. Alla avråds från att sola solarium. ¹