Hudcancer

Vad är hudcancer?

Under namnet hudcancer ryms flera skilda sjukdomar i huden. Tre typer är vanliga: basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. ⁷ Ordet melanom betyder alltså inte hudcancer i allmänhet, utan bara en av typerna, och melanom och malignt melanom är samma sjukdom. ¹

Basalcellscancer är den vanligaste typen, skivepitelcancer är den som ökar mest och malignt melanom är den allvarligaste. ⁷

Hudcancer drabbar nästan uteslutande vuxna. ⁴ Från omkring 40 års ålder blir det allt troligare att en förändring i huden är cancer. ⁵

Hur vanligt är hudcancer i Sverige?

Hudcancer, både melanom och andra former, är de cancerformer som har ökat mest de senaste 20 åren. ¹²

• Basalcellscancer: ungefär 74 000 fall per år hos omkring 50 000 personer. En del får den på flera ställen. Det är nästan dubbelt så många fall som för 20 år sedan. ⁹
• Malignt melanom: 5 602 personer fick ett melanom i huden under 2024. Bland männen var det därmed cancerform nummer tre i frekvens, bland kvinnorna nummer fyra. ¹¹ Under 2023 registrerades dessutom omkring 5 800 melanom in situ, det vill säga tidiga melanom som ännu bara finns i överhuden. ¹³
• Övrig hudcancer, det vill säga hudcancer som inte är melanom eller basalcellscancer: 12 180 personer under 2024. Skivepitelcancer hör till den här gruppen. ¹⁰

Medianåldern när melanom upptäcks är 67 år för kvinnor och 71 år för män. ⁸ Bland personer mellan 20 och 49 år har antalet nya melanom planat ut eller minskat sedan en topp kring 2013–2015. ¹³

Basalcellscancer

Ett annat namn på basalcellscancer är basaliom. Tumören växer långsamt och ger nästan aldrig dottertumörer i andra delar av kroppen, så praktiskt taget alla kan botas. ⁹ Före 40 års ålder är den ovanlig, men risken stiger med åren. ²

Först syns en ny knuta eller fläck. Färgen kan vara densamma som hudens, men också röd, rosa, vit, brun eller nästan genomskinlig. Ibland ser det ut som eksem som inte blir bättre trots smörjning, eller som ett sår som aldrig läker eller som läker och bryter upp på nytt. ² Oftast uppstår den i ansiktet eller på andra delar som utsätts för mycket sol. ⁹

Skivepitelcancer och aktinisk keratos

Män får skivepitelcancer i huden lite oftare än kvinnor. ⁷ Oftast märks en fläck eller knuta i ansiktet, på halsen, på hjässan eller på handryggen. Den kan vara hudfärgad eller blekröd, ha hårda fjäll, vara sårig med skorpor och kännas öm vid beröring. ³ Sjukdomen kan också börja i sår som är svåra att få att läka och i ärr efter brännskador eller strålbehandling. ³

Ett förstadium, som kallas skivepitelcancer in situ eller Bowens sjukdom, håller sig i hudens yta. Om förändringen med tiden tränger ner i huden heter den invasiv skivepitelcancer. ³ Cancern kan då ge spridning till lymfkörtlarna. ³ Med operation går omkring 95 procent av all skivepitelcancer att bota. ⁷

Aktinisk keratos – en solskada som kan bli skivepitelcancer

Aktinisk keratos är en kronisk solskada som bara sitter i överhuden. Den är vanligtvis ofarlig, och ungefär var femte läker av sig själv. ⁶ Den ser ut som en rodnad, lätt fjällande och skrovlig fläck, oftast mindre än en centimeter, och sitter där huden fått mycket sol: ansiktet, en kal hjässa, öronen, handryggarna eller övre delen av bröstet. ⁶ Aktinisk keratos blir vanligare med åldern och är vanligast hos män och hos den som arbetar utomhus. ⁶

Skivepitelcancer kan utvecklas ur en aktinisk keratos, men risken för det är låg varje enskilt år. ⁶ Tjocka, ömmande eller såriga förändringar ska undersökas närmare, eftersom de kan vara en övergång till skivepitelcancer. ⁶ Den som har utbredda aktiniska keratoser har också ökad risk för både melanom och annan hudcancer. ⁶

Behandlingen kan vara en kräm som du smörjer på själv, till exempel med 5-fluorouracil eller imikvimod. Ibland används frysbehandling eller ljusbehandling (PDT) i stället. Har du inga besvär kan du och läkaren också komma överens om att avstå från behandling. ⁶ Båda krämerna är receptbelagda. ^16,17 Imikvimod rekommenderas inte till barn och ungdomar, och du ska inte amma under behandlingen. Är du gravid eller planerar att bli det ska du berätta det för läkaren. ¹⁶ Krämen med 5-fluorouracil får inte användas om du är gravid eller ammar. ¹⁷

Malignt melanom

Ett melanom bildas i de celler som gör hudens färgämne, melaninet. ¹ Främsta orsaken är UV-strålning från solen, och sjukdomen kan sprida sig till lymfkörtlar och inre organ. ⁸ Den kan dyka upp var som helst på huden, till och med på fotsulorna. ¹ Hos män finns den oftast på bålen, hos kvinnor på underbenen. Med mörk hy är det vanligt att melanomet sitter under foten, under en nagel eller i handflatan. ⁷

Oftast märks det som en alldeles ny fläck eller knuta som växer eller ändrar utseende, eller som ett gammalt födelsemärke som börjar förändras. ¹ Andra besvär är ovanliga, men klåda eller en känsla av irritation bör tas på allvar. ⁷

Melanom växer på olika sätt. ¹ Ytligt växande melanom kan ta flera år på sig innan det växer nedåt i huden. Det är den vanligaste typen hos personer under 50 år. Knutformat (nodulärt) melanom växer tidigt ner i huden och sitter ofta på huvudet eller halsen. Lentigo maligna-melanom sitter oftast i solskadad hud i ansiktet och är vanligare hos personer över 50 år. Akralt lentiginöst melanom är en ovanlig typ som inte orsakas av sol. Det sitter under en nagel, i handflatan eller på foten och kan förväxlas med fotsvamp, nagelsvamp eller ett sår som inte läker. ⁸

ABCDE-regeln: så bedömer du ett födelsemärke

ABCDE-regeln används både av vården och av den som vill hålla koll på en hudförändring. ⁸

• A – Asymmetri: den ena halvan ser inte ut som den andra. Ett vanligt födelsemärke är runt eller ovalt. ⁸
• B – Border (kant): kanten är suddig, ojämn eller fransig i stället för tydligt avgränsad. ⁸
• C – Color (färg): fläcken har mer än en färg, till exempel skiftningar av brunt, svart, rött, rosa, blått eller vitt. ^1,8
• D – Diameter: melanom är ofta större än sex millimeter, men även mindre förändringar kan vara elakartade. ⁸
• E – Evolution (utveckling): fläcken ändrar storlek, form eller färg, eller börjar blöda, klia eller bli sårig. ⁸

Ett vanligt födelsemärke är oftast jämnbrunt och har en regelbunden kant. ⁷ Titta också efter en fläck som ser annorlunda ut än dina andra. ⁵ Regeln hjälper dig att veta när du ska låta någon titta, men ersätter inte en undersökning. Läs mer om vanliga leverfläckar och födelsemärken.

Riskfaktorer

För mycket sol ligger bakom i stort sett all hudcancer, och det räcker att vistas mycket i solen, du behöver inte ha bränt dig. ⁴ Som vuxen löper du större risk om du har varit mycket i solen och dessutom känner igen dig i något av följande: ⁴

• Din hy är ljus och ditt hår rött eller ljust.
• Du har många födelsemärken, eller flera som är större än fem millimeter.
• Du har fått solbränna vid upprepade tillfällen.
• Du har solat mycket i solarium.
• Någon i din släkt har haft malignt melanom.
• Du har haft hudcancer tidigare.

Även UVB-ljusbehandling mot psoriasis eller eksem, strålbehandling och läkemedel som håller tillbaka immunförsvaret (till exempel efter en organtransplantation) höjer risken. ⁴

Många födelsemärken ökar risken för melanom, men själva födelsemärkena blir sällan melanom. ¹³ Vanliga riskfaktorer som solbränna och rött hår ungefär fördubblar risken, medan vissa ovanliga ärftliga anlag ger en mycket högre risk. ¹³

UV-strålning från både sol och solarium är klassad i den högsta riskklassen för cancer hos WHO:s cancerforskningsorgan IARC. Strålsäkerhetsmyndigheten avråder från solarium, och solarier får inte låta personer under 18 år sola. ¹⁵

Så minskar du risken

Skydda dig mot för mycket sol, och börja tidigt. Hudcancer hos vuxna kan bero på att man bränt sig många gånger som barn. ⁴

• Undvik solen mitt på dagen. ⁴ Cancerfonden anger tiden mellan klockan 11 och 15. ⁷
• Använd täckande kläder och solglasögon. ⁴
• Använd rikligt med solskyddsmedel som komplement där kläderna inte täcker. ⁴
• Sola inte solarium. ^4,15

Mer om sol och solskydd finns under Sol och hud.

Undersök också din hud några gånger om året. Börja uppifrån: ansiktet, hårbotten och bakom öronen, sedan halsen, bålen och under brösten, armarna, armhålorna, händerna och naglarna, benen, fötterna och under fötterna, underlivet och sist nacken, ryggen och skinkorna. Ta hjälp av en spegel, en mobilkamera eller någon annan. ⁵ Har du ökad risk för hudcancer bör du undersöka huden oftare än så. ⁵

Undersökning och diagnos

Läkaren undersöker hela huden, ofta med ett dermatoskop, ett slags förstoringsglas med stark belysning. Berätta vad du själv har sett hända med fläcken. ¹ Vid basalcellscancer och skivepitelcancer kan läkaren ibland se direkt vad det är. Annars tas ett vävnadsprov, en hudbiopsi. ^2,3

Misstänks melanom opereras hela förändringen bort och skickas till ett laboratorium. ¹ Finns starka skäl att tro att det är melanom utreds du enligt ett standardiserat vårdförlopp, så att undersökningarna går fort. ¹ Läkaren känner också på lymfkörtlarna, och ibland behövs datortomografi eller PET-kamera för att se om cancern har spridit sig. ¹

Stadier vid melanom (0–IV)

Stadieindelningen av melanom bygger på tumörens tjocklek, på om cancern nått närliggande lymfkörtlar och på om den finns i andra delar av kroppen. Vilken behandling som passar bäst beror på stadiet. ⁸ Sedan januari 2018 används den internationella indelningen AJCC, åttonde utgåvan, i Sverige. ¹⁴

• Stadium 0: tumören växer bara i överhuden och har inte spridit sig (melanom in situ). ⁸
• Stadium I: tunt melanom, upp till 1 millimeter, eller upp till 2 millimeter om ytan inte är sårig. Ingen spridning. ^8,14
• Stadium II: tjockare melanom, eller 1–2 millimeter med sårig yta. Ingen spridning. ^8,14
• Stadium III: spridning till minst en lymfkörtel, till små tumörer i huden nära den första (satelliter) eller längs lymfkärlen. ⁸
• Stadium IV: spridning till andra delar av kroppen. ⁸

Indelningen ovan är förenklad. Om tumörens yta är sårig (ulceration) försämrar det också prognosen, oberoende av tjockleken. ¹⁴ Drygt 60 procent av melanomen i Sverige upptäcks när de är tunna, högst 1 millimeter, och tunna melanom har generellt mycket god prognos. ¹³

Behandling

Basalcellscancer kan opereras bort, frysas bort med flytande kväve, skrapas och brännas bort eller behandlas med ljus (PDT). Ytlig basalcellscancer kan också behandlas med en kräm som du smörjer på själv i ungefär sex veckor. Strålbehandling används om inget annat fungerar. Vilken metod som passar beror på typen och var på kroppen den sitter. ²

Skivepitelcancer som ännu är i förstadiet kan frysas, skrapas och brännas, behandlas med ljus eller opereras bort. Den invasiva formen ska opereras, eftersom den kan ge spridning. Om operation inte är möjlig används strålbehandling, och har cancern nått andra delar av kroppen kan immunterapi bli aktuellt. ³

Melanom tas bort med operation. Visar analysen att det är melanom görs ytterligare en operation, där ärret och en liten kant frisk vävnad avlägsnas. Har melanomet vuxit ner i huden tas även en eller flera lymfkörtlar bort. ¹ Vid spridning, eller när det finns risk för återfall, kan läkemedel användas: immunterapi som får immunförsvaret att angripa cancern, målriktade läkemedel för melanom med en bestämd genförändring, samt cytostatika. ¹ I första hand ges immunterapi med så kallade PD1-hämmare när sjukdomen har spridit sig. Samma läkemedel kan också ges efter operation för att minska risken att sjukdomen kommer tillbaka, när melanomet har nått lymfkörtlarna. ⁸

Den som har haft hudcancer har ökad risk att få en ny hudcancer på ett annat ställe senare i livet. ^1,2,3

Prognos

Nio av tio med malignt melanom i huden botas. ¹¹ Bland dem som får melanom överlever 95 procent av kvinnorna och 92 procent av männen minst tio år efter diagnosen, jämfört med andra i samma ålder (relativ överlevnad). ¹¹ De flesta vars hudcancer upptäcks tidigt blir av med sjukdomen efter behandling. ⁴

Under 2024 dog 491 personer av malignt melanom i huden och 107 personer av annan hudcancer än melanom och basalcellscancer. ^10,11