Nässelutslag (urtikaria)

Vad är nässelutslag?

Nässelutslag kallas också urtikaria. Både barn och vuxna kan få dem. ¹ Nästan var femte person får urtikaria någon gång i livet. ²

Utslagen uppstår när celler i huden släpper ut ämnen som histamin. ¹ Ligger reaktionen ytligt blir det upphöjda kvaddlar, alltså nässelutslag. Ligger den djupare i huden blir det en svullnad som kallas angioödem. ²

Så ser nässelutslag ut

Först kommer en mycket kraftig klåda, som ibland känns som en brännande känsla, och därefter utslagen. ¹ Typiskt är att de

• är upphöjda
• är röda eller hudfärgade, vilket beror på om din hud är ljus eller mörk
• ofta är blekare i mitten
• kan sitta som små, enskilda utslag eller flyta ihop och täcka stora områden
• försvinner och efter en stund kommer tillbaka på andra delar av kroppen
• inte lämnar några märken när de försvinner. ¹

Varje enskilt utslag sitter oftast kvar kortare tid än ett dygn. Sitter samma utslag kvar längre än så ska läkaren tänka på andra orsaker, till exempel en inflammation i blodkärlen (urtikariavaskulit). ²

Allergiska utslag på kroppen – nässelutslag eller eksem?

Många kallar alla kliande utslag för allergiska utslag. Oftast menar man då en av två saker, och de ser olika ut.

Nässelutslag kommer snabbt, flyttar runt och är borta utan spår. Är det en allergi som ligger bakom syns de vanligen inom ungefär två timmar. ¹

Allergiskt kontakteksem uppstår när huden har varit i kontakt med ett ämne som du är allergisk mot, vanligast på händerna, i armhålorna och i ansiktet, i synnerhet kring ögonen. Till de vanligaste ämnena hör nickel, krom, gummi och latex samt en del konserveringsmedel i hudvårdsprodukter. ⁵ Eksem ger kliande utslag som på ljus hud blir röda och på mörk hud kan bli mörkare än den övriga huden. ⁵ Läs mer om atopiskt eksem och om klåda.

Eftersom nässelutslag hinner försvinna innan du kommer till läkaren kan det vara bra att fotografera dem, till exempel med mobilen, och visa bilderna vid besöket. ¹

Akuta och kroniska nässelutslag

Akuta nässelutslag brukar försvinna av sig själva inom några dagar. Under en period kan de dyka upp igen flera gånger, exempelvis när du har en infektion. ¹ Ofta har man besvär i ett till tre dygn, men utslagen kan under några veckors tid komma och gå med någon dags mellanrum. ² Det är vanligt att barn får nässelutslag flera gånger. ¹

Kroniska nässelutslag betyder utslag varje dag eller nästan varje dag i minst sex veckor. ^2,3 De delas in i två former:

• Kronisk spontan urtikaria – ingen säker orsak går att hitta. Ungefär 1–2 procent får det någon gång i livet. ²
• Kronisk inducerbar urtikaria – utslagen utlöses av något bestämt, till exempel kyla, värme eller tryck. ²

Hos vissa dröjer det månader eller år innan utslagen har försvunnit för gott. ¹ Kroniska nässelutslag kan påverka livskvaliteten mycket. ²

Vad beror nässelutslag på?

Oftast är nässelutslag icke-allergiska. ¹ Även vid akuta nässelutslag är den vanligaste orsaken okänd. ^2,3

Infektioner

En förkylning eller annan infektion kan ge nässelutslag. ¹ Hos barn är det särskilt virusinfektioner. ²

Allergi

Orsaken till allergiska nässelutslag kan vara mat du har ätit, ett bi- eller getingstick eller en kemikalie i en hudprodukt. ¹ Läkemedel kan också ge en allergisk reaktion, oftast antibiotika, och det kan även latex. ²

Läkemedel som ger utslag utan att det är allergi

Läkemedel med acetylsalicylsyra kan ge nässelutslag. ¹ Antiinflammatoriska värktabletter (NSAID) kan utlösa eller förvärra kroniska nässelutslag utan att det är en allergi. ² Blodtrycksmedicin av typen ACE-hämmare kan ge nässelutslag och svullnad, även lång tid efter att du började ta medicinen. ^2,3 Sluta inte med ett ordinerat läkemedel på egen hand – prata med din läkare.

Fysikaliska orsaker

Värme, kyla, solljus, rivmärken och tryck mot huden kan ge utslag, till exempel åtsittande kläder eller att du torkat dig hårt med handduken. ¹ Former som läkare skiljer på är bland annat

• tryckurtikaria – av åtsittande kläder eller tunga väskor och ryggsäckar
• dermografism – utslag där huden rivits eller irriterats
• kolinerg urtikaria – vid värme och ansträngning, ofta när du svettas
• köldurtikaria – vid kyla eller snabba temperaturväxlingar. ²

Stress kan troligen förvärra nässelutslag. ²

Svullnad i ansiktet och allergisk chock

En del, särskilt vid allergiska nässelutslag, får svullnader i huden, oftast kring munnen och ögonen. Det kallas angioödem. ¹ Svullnaden kan också sitta i munnens slemhinna och i tungan. ² Kommer svullnaden utan nässelutslag ska läkaren tänka på bland annat ACE-hämmare och ärftligt angioödem. ²

Nässelutslag kan också vara en del av en allergisk chock (anafylaxi). Det är ovanligt, men kan bli livshotande utan behandling. ⁴ Typiskt är flera symtom som kommer snabbt efter varandra:

• klåda som börjar i hårbotten och sprider sig till ansiktet, handflatorna och fotsulorna
• nässelutslag eller rodnad som blossar upp snabbt över kroppen
• läppar, tunga och svalg som domnar, svullnar och kliar
• svårt att andas
• kräkningar eller diarré
• yrsel, kallsvett och en känsla av att svimma. ⁴

Ta adrenalinpennan om du har en, i lårets yttersida, och ring genast 112. Antihistamin och kortisontabletter tar du först efter pennan, för de verkar fullt ut först efter några timmar. ⁴

Antihistamin mot nässelutslag

1177 råder dig att ta receptfria läkemedel med antihistamin. De finns som tabletter och i flytande form, och även barn kan ta dem. Från vilken ålder varierar mellan läkemedlen, så läs på förpackningen eller fråga på apoteket. ¹

Två exempel på receptfria antihistaminer är cetirizin och desloratadin. Bipacksedeln för de receptfria förpackningarna beskriver ofta användning vid hösnuva, och mot nässelutslag kan desloratadin skrivas ut av läkare. ⁶ Fråga på apoteket om vilket som passar dig.

• Cetirizin 10 mg: vuxna och ungdomar över 12 år tar en tablett en gång dagligen. Barn 6–12 år tar en halv tablett två gånger dagligen. Tabletterna ska inte ges till barn under 6 år. Kontakta läkare om du behöver ta tabletterna längre än 14 dagar. ⁷
• Desloratadin 5 mg: vuxna och ungdomar från 12 år tar en tablett en gång dagligen. Kontakta läkare om du inte har blivit bättre efter 7 dagar. Använd dem inte längre än 3 månader i följd utan att läkaren har sagt det. ⁶ Som oral lösning finns desloratadin receptfritt från 6 år. ⁸

Gravid eller ammar du? Rådfråga läkare eller apotekspersonal först. Under graviditet bör cetirizin undvikas och under amning ska det inte tas, och desloratadin bör inte tas varken under graviditet eller under amning. ^6,7

Ta inte mer än den dos som står i bipacksedeln. ⁷ Vid besvärliga nässelutslag kan läkaren ordinera högre doser: för vuxna upp till fyra gånger den vanliga dosen, för barn dubbel dos. ^2,3 Det ska bara ske efter läkarens ordination.

Behandling hos läkare

En enstaka omgång akuta nässelutslag utan tydlig orsak behöver i regel inte utredas. ³ Lindriga besvär behöver sällan behandlas. ^2,3

Vid svåra besvär där antihistamin inte räcker kan läkaren ge en engångsdos kortison som tabletter, eller vid ihållande besvär en låg dos under någon till några veckor tillsammans med antihistamin. ³ Kortison är alltså ingen grundbehandling, utan ett kortvarigt tillägg vid svåra besvär.

Kommer nässelutslagen tillbaka kan det hjälpa att föra dagbok under en till två veckor för att hitta möjliga samband. En strikt diet där du utesluter många livsmedel bör du undvika. ³ Tror du att utslagen beror på allergi kan du behöva göra en allergiutredning. ¹

Vid kroniska nässelutslag ökas antihistamindosen stegvis. Räcker inte fyrdubbel dos tar läkaren kontakt med specialist ², till exempel för behandling med omalizumab. ³ Det finns också läkemedel som dämpar immunförsvaret och så kallade biologiska läkemedel. ¹

Nässelutslag hos barn

Det är vanligt att barn får nässelutslag, och ofta flera gånger. ¹ Hos barn är virusinfektioner en vanlig orsak. ² Antihistamin finns i flytande form för barn, men åldersgränsen skiljer sig mellan läkemedlen – läs på förpackningen. ¹

Har barnet en adrenalinpenna ska en vuxen ge den till mindre barn, och förskola eller skola behöver veta vad de ska göra vid en allvarlig reaktion. ⁴