Hoppa till innehållet
Upplysningen · oberoende faktasajter om kroppen

Soleksem

Soleksem är kliande utslag på hud som fått sol, ofta i början av säsongen eller på en solresa. Det är ofarligt men kan vara besvärligt, och mycket går att förebygga.

Redaktionen, Hudupplysningen Kontrollerad 10 oktober 2026 17 källor Egenvård
En underarm med små röda knottror och blåsor på den solbelysta sidan, bredvid en solhatt och solskydd
Illustration: Hudupplysningen

Kort svar Egenvård

  • Soleksem, eller polymorft ljusutslag, är den vanligaste av de hudsjukdomar som utlöses av solljus. Det ger röda prickar, knottror eller små blåsor som kliar mycket, på hud som varit i solen. 1,2,3
  • Utslagen kommer ofta några timmar till några dagar efter solandet, mest på våren, försommaren och på resor söderut. De läker utan ärr men brukar komma tillbaka varje år. 1,3
  • Vänj huden vid solen lite i taget, skydda dig med kläder och använd solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor och bra UVA-skydd. 2,3,4
  • Har du fått utslag: håll dig ur solen några dagar och lindra klådan med receptfri hydrokortisonkräm. Vid svåra besvär varje år kan en hudmottagning ge ljusbehandling före sommaren. 1,3

Vad är soleksem?

Soleksem är ett utslag som solens UV-strålning sätter igång hos den som har en viss känslighet. Det medicinska namnet är polymorft ljusutslag eller polymorf ljusdermatos. Polymorf betyder mångformig, och namnet syftar på att utslagen kan se olika ut från person till person. Av alla hudsjukdomar som hänger ihop med solljus är det den vanligaste. 2,3

En systematisk översikt av befolkningsstudier i flera länder landade i att ungefär var tionde person har soleksem. Andelen steg ju längre från ekvatorn studien gjorts och var högst i Irland, där drygt 21 procent hade besvär. 5

Kvinnor får soleksem oftare än män, och risken är störst om du har ljus eller rödlätt hy som lätt blir bränd. 2,3 Hos de flesta kommer det första utbrottet före 30 års ålder, ofta efter en ordentlig solbränna på semestern. 4 Anlag spelar också in: tvillingstudier talar för att ärftligheten är stor. 6

Symtom: hur ser soleksem ut?

Det typiska är kraftigt kliande röda prickar och knottror, ibland små blåsor, gärna i flammiga partier. På ljus hud blir utslaget oftast rött, på mörkare hud rött, brunt eller mörkbrunt. 1 Utslaget kan också likna insektsbett eller nässelutslag, bilda upphöjda fläckar och fjälla. 2,3 En del känner dessutom en brännande sveda. 6

Utslagen kommer där solen nått huden, framför allt på bröstet, armarna, handryggarna och benen. Ansiktet går ofta fri, eftersom det får lite sol nästan varje dag och därmed är mer vant. Vid svårare besvär kan även ansiktet drabbas. 4 Ställen som solen sällan når direkt, som under hakan, under näsan och bakom öronen, brukar vara utan utslag. 3

När kommer utslagen, och hur länge sitter de?

Utslagen kan dyka upp redan samma dag som du solat, men det kan också dröja en eller flera dagar. 1,3 Därför är det inte alltid självklart att koppla ihop dem med solen. 4

Oftast händer det på våren och försommaren, när huden är som blekast efter vintern, eller när du reser till ett land med starkare sol än du är van vid. 1 Många märker att besvären minskar längre fram på sommaren, när huden successivt vänjer sig. Det kallas härdning. 3,4

Utslagen brukar läka på några dagar men kan ibland sitta i några veckor. Soleksem lämnar inga ärr. 3,4 Har du haft det en gång är det vanligt att det kommer tillbaka varje vår och sommar. Den som inte är försiktig med solen kan bli känsligare och få utslag på nya ställen. 3,4

Varför får man soleksem?

Det är främst den långvågiga UVA-strålningen som utlöser utslagen, även om UVB också kan bidra. 4,7 Det har betydelse när du väljer solskydd: ett medel som mest skyddar mot UVB räcker ofta inte för att förebygga soleksem. 7

Själva reaktionen sker i immunförsvaret. Normalt dämpar UV-strålning hudens immunförsvar en aning. Vid soleksem fungerar den dämpningen sämre, och immunförsvaret reagerar på ämnen som bildas i huden när den belyses. Mekanismen liknar den vid kontaktallergi. 6

Ibland kan ett läkemedel vara med och bidra, men oftast räcker solen ensam, och för lång tid i den, för att förklara besvären. 4

Så förebygger du soleksem

Att förebygga är det viktigaste, och solskydd är också grunden i behandlingen. 2,3

Vänj huden gradvis

Huden tål mer sol när den får vänja sig lite i taget. En region ger rådet att börja med fem minuter om dagen i vårsolen och sedan öka med fem minuter per dag. 4 Vid lindrigt soleksem kan en sådan egen tillvänjning under våren räcka. 6 Var extra försiktig mellan klockan 11 och 15 när det är sommartid, och ännu mer på sydligare breddgrader. 2,13

Sola inte solarium för att förbereda huden inför sommaren eller en resa. Det ger inget säkert skydd, och solarium ökar risken för hudcancer. 1,15 Den ljusbehandling som ges i vården är något annat, eftersom den doseras och följs av vårdpersonal. 15

Kläder först, solskyddsmedel som komplement

Kläder är det mest pålitliga skyddet, eftersom tyg tar upp både UVA och UVB. Täta, mörka och löst sittande plagg skyddar bäst, och en hatt med brett brätte skyddar ansikte och nacke. 14

Där kläderna inte täcker använder du solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor, 30 eller högre, som också har bra UVA-skydd. 2,3,4 Enligt EU:s rekommendation för solskyddsmedel ska UVA-skyddet vara minst en tredjedel av solskyddsfaktorn. UVA-symbolen på förpackningen visar att produkten klarar kravet, men symbolen är frivillig. 16 Smörj rikligt och smörj om efter bad. De flesta använder betydligt mindre än den mängd som solskyddsfaktorn är testad med. 13,14

Ett bra UVA-skydd kan göra stor skillnad. I ett försök framkallade forskare soleksem med UV-ljus hos tolv personer. Tio fick utslag på hud som smorts med en overksam kräm, men ingen på huden med ett solskyddsmedel med starka UVA-filter. 7 Nyare bredspektrumskydd har i studier gett helt eller delvis skydd hos upp till nio av tio med soleksem. 6 Det är alltså ingen garanti, så kombinera med kläder, skugga och gradvis tillvänjning.

Mer om hur du skyddar huden mot sol finns under sol och hud.

Behandling: vad hjälper mot soleksem?

Det du kan göra själv

Håll dig undan solen i några dagar så att huden får läka. Mot klådan fungerar receptfri hydrokortisonkräm. 1 Hydrokortison är en mild kortisonkräm. Stryk på ett tunt lager två gånger om dagen och glesa ut när det blivit bättre. Har det inte blivit bättre efter en vecka, eller blivit sämre, ska du kontakta läkare. 17

Till barn under två år ska hydrokortison bara användas efter att du pratat med läkare eller BVC. Är du gravid eller ammar, rådfråga läkare eller apotekspersonal först. 1,17

När utslagen har lagt sig kan du gå ut i solen igen, men ta det försiktigt: korta stunder, solskyddsmedel och gärna täckande kläder. 4

Behandling i vården

Vid besvärliga utslag kan läkaren skriva ut en starkare kortisonkräm under några dagar. 2,3 Vid enstaka svåra utbrott kan en kort kur med kortisontabletter vara ett alternativ, men biverkningarna av upprepade kurer behöver vägas in. 6 Diagnosen ställs oftast utifrån hur och när utslagen kommer. Ibland gör en hudklinik ett ljustest. 3

Har du svåra besvär varje år kan du få remiss till en hudmottagning för förebyggande ljusbehandling, så kallad härdning, under månaderna före solsäsongen. Huden belyses då med UVB eller UVA i kontrollerade doser. 2,3 En behandlingsomgång tar ofta fem till sex veckor. Effekten håller i sig om huden sedan får sol regelbundet under sommaren, annars kan den vara borta efter fyra till sex veckor. 6

Smalbandig UVB brukar föredras. PUVA, där ljusbehandlingen kombineras med en tablett som gör huden mer ljuskänslig, är ett alternativ om UVB inte har hjälpt eller själv har utlöst utslag. 4,6

Går soleksem att bota?

Känsligheten brukar finnas kvar, och besvären kommer ofta tillbaka varje säsong. 3,4 Forskningen räcker inte för att säga att någon behandling tar bort den för gott. 6 Med gradvis tillvänjning, bra skydd och vid behov ljusbehandling går det däremot ofta att hålla besvären nere.

Soleksem eller något annat?

Flera andra reaktioner på sol kan påminna om soleksem. Ofta avgör tidpunkten, hur utslagen ser ut och om du använder något läkemedel.

Solbränna

Bränd hud blir röd och varm och svider, och vid kraftig bränna kan det bildas blåsor. Soleksem kliar mer och består av prickar, knottror eller små blåsor. 1 Blåsor som är större än en handflata ska bedömas av vården, hos barn genast. 1 Läs mer om solskadad hud.

Reaktioner av läkemedel, krämer och växter

En fototoxisk reaktion liknar en kraftig solbränna och håller sig exakt till den hud som fått ljus. Den kan komma inom minuter till timmar, och du behöver inte ha varit i kontakt med ämnet förut. 2,9 Exempel på läkemedel som kan ge den är doxycyklin och andra tetracykliner, vissa vätskedrivande (tiazider) och värkgeler med antiinflammatoriska medel (NSAID). 2,9 Även växtsaft från jättebjörnloka, palsternacka och johannesört kan ge en sådan reaktion i kombination med sol. 2 Hud som smorts med värkgel bör skyddas från direkt sol både under behandlingen och två veckor efteråt. 9

En fotoallergisk reaktion ser mer ut som eksem, kommer tidigast efter ett till tre dygn och kan sprida sig till hud som inte fått sol. Den kräver att du tidigare blivit känslig för ämnet. 9

Läs bipacksedeln eller fråga på apoteket om ett läkemedel kan göra dig solkänslig, och sluta inte med ett ordinerat läkemedel utan att prata med läkare. 1,9

Nässelutslag av solljus

Solljus kan också ge nässelutslag, ljusurtikaria. Då blir huden röd och kliar redan efter några minuter i solen, inte efter timmar eller dagar som vid soleksem. Det kan vara svårbehandlat, men antihistamin och solskyddsmedel hjälper ibland. 10,11 Läs mer om nässelutslag.

Mallorcaakne

Mallorcaakne, eller acne aestivalis, är ett akneliknande utslag som kommer efter sol och i dag ofta kallas aktinisk follikulit. Det ger små röda knottror och varblåsor kring hårsäckarna i ansiktet, på halsen, axlarna, bröstet, övre delen av ryggen och överarmarna, men sällan pormaskar som vid vanlig akne. Det har ibland räknats som en variant av soleksem. 8 Oftast drabbas vuxna kvinnor. Utslagen kommer ofta tillbaka och behandlas av läkare med samma typ av krämer som används mot akne. Feta solskyddsmedel har misstänkts bidra, men det är inte klarlagt. 8

Lupus (SLE)

Vissa sjukdomar förvärras av solljus, bland annat lupus. 2 Vid SLE är det lätt att få soleksem, och en del får ett rött utslag över näsryggen och kinderna, ibland i samband med sol. Andra tecken är stark trötthet, feber och ömma, svullna leder. 12 Har du sådana symtom tillsammans med utslag i solen ska du kontakta en vårdcentral. 12

När ska du söka vård?

  • Kontakta en vårdcentral om du får soleksem gång på gång eller om utslagen är svåra. 1
  • Kontakta en vårdcentral om du får hudbesvär i solen och samtidigt använder ett receptbelagt läkemedel som kan göra huden känsligare för ljus. Sluta inte med läkemedlet på egen hand. 1,9
  • Kontakta läkare om utslagen blivit värre, eller inte blivit bättre efter en vecka med receptfri hydrokortisonkräm. 17
  • Fråga läkare eller BVC innan du smörjer hydrokortison på ett barn under två år. 1
  • Misstänker du SLE, till exempel för att du har utslag i solen och samtidigt är ovanligt trött, har feber eller ont i lederna, ska du kontakta en vårdcentral. 12
  • Ring 1177 om du vill ha hjälp att bedöma symtomen. Från utlandet når du sjukvårdsrådgivningen på +46 771-11 77 00. 1

Vanliga frågor

Hur behandlar man soleksem?

Håll dig ur solen några dagar och lindra klådan med receptfri hydrokortisonkräm. 1 Har det inte blivit bättre på en vecka, kontakta läkare. 17 Vid svåra besvär kan läkaren skriva ut starkare kortisonkräm, och en hudmottagning kan ge förebyggande ljusbehandling före sommaren. 2,3

Går det att bota soleksem?

Känsligheten brukar finnas kvar, och besvären kommer ofta tillbaka varje vår och sommar. 3,4 Däremot går det oftast att hålla utslagen borta eller lindriga med gradvis tillvänjning, kläder, solskyddsmedel med bra UVA-skydd och vid behov ljusbehandling. 2,4,6

Kan man få eksem av solen?

Ja, det är just det soleksem är: kliande prickar, knottror eller blåsor på hud som fått sol, ofta de första soliga dagarna på våren eller på semestern. 1 Det är främst UVA som utlöser utslagen, och ett solskyddsmedel som mest skyddar mot UVB räcker därför ofta inte. 4,7 Utslag som kommer redan efter några minuter i solen kan i stället vara nässelutslag. 10

Skyddar det att sola solarium före semestern?

Nej. Solarium före sommaren eller en solresa ger inget säkert skydd och ökar risken för hudcancer. 1,15 Den ljusbehandling som hudmottagningar ger vid svårt soleksem doseras och följs av vårdpersonal. 2,15

Hur länge sitter soleksem i?

Oftast några dagar, ibland ett par veckor. Utslagen läker utan ärr. 3,4 Låt huden vila från solen några dagar så att den hinner läka. 1

Vilket solskydd ska man ha mot soleksem?

Välj hög solskyddsfaktor, 30 eller mer, och ett tydligt UVA-skydd. UVA-symbolen visar att UVA-skyddet är minst en tredjedel av solskyddsfaktorn. 2,4,16 Smörj rikligt och komplettera med kläder. 14

Källor

  1. 1177. Solskador på huden (2024). Hämtad 10 oktober 2026.
  2. Läkemedelsboken (Läkemedelsverket). Ljusdermatoser (2024). Hämtad 10 oktober 2026.
  3. Praktisk Medicin. Soleksem, polymorft ljusutslag (2024). Hämtad 10 oktober 2026.
  4. Västra Götalandsregionen (Skaraborgs Sjukhus). Soleksem och ljuskänslighet – patientinformation (2020). Hämtad 10 oktober 2026.
  5. Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology. Systematic review of the prevalence and incidence of the photodermatoses with meta-analysis of the prevalence of polymorphic light eruption (Burfield m.fl.) (2023). PMID 36433668. Hämtad 10 oktober 2026.
  6. Frontiers in Medicine. Polymorphic Light Eruption: What's New in Pathogenesis and Management (Lembo, Raimondo) (2018). PMID 30250845. Hämtad 10 oktober 2026.
  7. Acta Dermato-Venereologica. Prevention of polymorphic light eruption with a sunscreen of very high protection level against UVB and UVA radiation under standardized photodiagnostic conditions (Schleyer m.fl.) (2008). PMID 19002338. Hämtad 10 oktober 2026.
  8. Acta Dermato-Venereologica. Actinic Folliculitis (Formerly Acne Aestivalis and Mallora Acne): A Report of 18 Patients and Review of the Literature (Maniscalco m.fl.) (2026). Hämtad 10 oktober 2026.
  9. Region Sörmland, läkemedelskommittén (föreläsning av hudläkare, Region Örebro län). Läkemedel och sol (2025). Hämtad 10 oktober 2026.
  10. Praktisk Medicin. Urtikaria, nässelutslag (2024). Hämtad 10 oktober 2026.
  11. 1177. Nässelutslag (2025). Hämtad 10 oktober 2026.
  12. 1177. SLE (2024). Hämtad 10 oktober 2026.
  13. 1177. Så skyddar du dig mot solen (2025). Hämtad 11 oktober 2026.
  14. Strålsäkerhetsmyndigheten. Skydda dig i solen (2024). Hämtad 11 oktober 2026.
  15. Strålsäkerhetsmyndigheten. Sola inte solarium (2025). Hämtad 10 oktober 2026.
  16. Läkemedelsverket. Solskyddsprodukter. Hämtad 10 oktober 2026.
  17. FASS. Mildison Lipid (hydrokortison) kräm 1 %, bipacksedel (2023). Hämtad 10 oktober 2026.
Publicerad 19 maj 2015. Senast ändrad 10 oktober 2026.
10 oktober 2026: Omskriven med källor och faktakontroll.
Hittat ett fel? Skriv till redaktionen så rättar vi och noterar ändringen. Så arbetar vi.