Psoriasis

Vad är psoriasis?

Psoriasis är en långvarig inflammationssjukdom, som framför allt ger problem i huden och naglarna och ofta även i lederna. Numera ses den som en systemsjukdom, där immunsystemet har en stor roll. ³ Mellan 2 och 4 procent av svenskarna har psoriasis, och kvinnor och män drabbas lika ofta. Den kan debutera i vilken ålder som helst, men för ungefär hälften sker det före 25 års ålder. ³

Hudens förnyelse tar normalt sex till sju veckor. Vid psoriasis nybildas cellerna i överhuden snabbare, och de faller av i stora flagor i stället för en och en. Dessutom är huden inflammerad, vilket gör den röd och varm. ¹

Psoriasis kommer ofta i skov, med perioder med mer besvär och perioder med mindre eller inga besvär. Den smittar inte. ¹

Olika former av psoriasis

Plackpsoriasis är den vanligaste formen. Den ger runda, röda, fjällande fläckar som kan växa ihop. Vanliga ställen är armbågar, knän, nedre delen av ryggen och hårbotten, ofta på samma ställe på båda sidor av kroppen. Nya utslag kan klia mycket. ^1,3

Guttat psoriasis (droppsoriasis) ger små röda prickar stora som vattendroppar, ofta över stora delar av kroppen. Den kommer ofta i samband med halsfluss, är vanligast i puberteten och brukar gå över. ¹ Den uppstår oftast akut, särskilt efter halsfluss orsakad av streptokocker. ³

Invers psoriasis sitter i hudveck, som ljumskar, armhålor, naveln och under brösten. Utslagen är röda och glansiga men fjällar inte. ¹

Psoriasis i hårbotten är mycket vanligt, och sjukdomen börjar ofta där. ³ Den ger oftast en vit och silveraktig fjällning. ¹ Hur du skiljer den från mjäll och mjälleksem kan du läsa om på Hårupplysningens sida om mjäll.

Nagelpsoriasis ger små gropar i naglarna, tjockare naglar och ibland att nagelns yttersta del lossnar. ¹ Det ses hos ungefär hälften av alla som har psoriasis i huden. ³

Pustulös psoriasis och erytroderm psoriasis är mycket ovanliga. Den pustulösa formen ger rodnad med många små varblåsor, antingen på ett litet område eller över hela kroppen. Vid erytrodermi blir större delen av huden röd och fjällande. ³

Pustulosis palmoplantaris (PPP) innebär gula varblåsor i handflatorna och på fotsulorna, som torkar och får en brun färg. Så gott som alla med PPP röker eller har rökt tidigare. En del läkare betraktar PPP som en separat sjukdom och inte som en variant av psoriasis. ¹

Varför får man psoriasis?

Både arv och miljö spelar roll. Risken ökar om du ärver vissa gener, men ofta krävs något som utlöser sjukdomen. ¹ Sådant som kan utlösa eller försämra psoriasis är bland annat: ^1,3

• infektioner, till exempel halsfluss
• psykisk stress och svåra livshändelser
• hudskador, eftersom utslag ofta kommer i ärr
• vissa läkemedel, till exempel litium och vissa blodtrycksmediciner
• alkohol och rökning.

Typ 2-diabetes, högt blodtryck, depression, övervikt och fetma är vanligare hos personer med psoriasis. Det hänger sannolikt ihop med den långvariga inflammationen i kroppen. ¹ Personer med svår psoriasis har också ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. ³

Så ställs diagnosen

Läkaren kan oftast se att det är psoriasis genom att undersöka huden. Hela kroppen undersöks, och läkaren kan skrapa lätt på ett utslag: under fjällen är huden ljust rödaktig, ibland med små punktformiga blödningar. ¹ Ibland tas ett hudprov, men det ger sällan säkrare svar. ^1,3 Vid guttat psoriasis eller snabb försämring tas ofta ett prov från svalget för att se om det finns streptokocker. ³

Psoriasis kan likna andra hudsjukdomar, till exempel medaljongsjuka, eksem, mjälleksem, ringorm och nagelsvamp. ⁶

Det här kan du göra själv

Behandlingen vilar på mjukgörande och avfjällande krämer och salvor. Är psoriasisen lindrig räcker det ibland med regelbundna bad och smörjning. ¹

• Bada bastu eller i badkar i 20–30 minuter när du behöver. Då lossnar fjällen, och det blir lättare att smörja direkt efteråt. ¹
• Smörj ett tjockt lager mjukgörande kräm eller salva varje dag. Kräm eller salva med salicylsyra eller karbamid hjälper till att få bort fjäll. ¹
• Läkemedel på recept ger bäst effekt när fjällen i största möjliga mån är borta. ¹
• För hårbotten finns mjällschampo som löser upp fjällen. ¹
• Har du psoriasis på fötterna kan regelbundna fotbad följt av kräm eller salva hjälpa. ¹

Levnadsvanorna spelar roll. Att sluta röka, dricka mindre alkohol, röra på sig och gå ner i vikt vid övervikt kan göra att både psoriasis och andra sjukdomar blir bättre. I vissa regioner finns livsstilsmottagningar för personer med psoriasis. ¹

Krämer och salvor på recept

Räcker det inte med mjukgörande kan du behöva starkt kortison, som dämpar inflammationen. Svagt kortison brukar inte hjälpa vid psoriasis, utom på ställen med tunn hud. ¹ Kortison för huden delas in i fyra grupper efter styrka, från milt (grupp I) till extra starkt (grupp IV). ⁸ På kroppen används oftast grupp III, i ansikte och hudveck grupp I–II och i hårbotten grupp III–IV. ³

Effekten av kortison kommer snabbt, men utslagen kan återkomma efter ett par veckor, och använder du starkt kortison i flera år kan huden bli tunnare. ¹ Har utslagen läkt minskar du användningen stegvis, först till varannan dag och därefter till var tredje, medan du fortsätter med mjukgörande kräm varje dag. På så vis blir det mindre risk att psoriasisen snabbt flammar upp igen. ³

Kalcipotriol är ett D-vitaminliknande ämne som brukar hjälpa bra. Det verkar långsammare än kortison men gör inte huden tunnare. Det finns också salva, gel och skum som innehåller både kortison och kalcipotriol. ¹ Kombinationen är förstahandsmedel men passar inte i ansiktet eller i hudveck. ⁶

I ansiktet och i hudveck kan läkaren skriva ut kräm eller salva med takrolimus eller pimekrolimus. De gör inte huden tunnare. ¹

Ljusbehandling: UVB och PUVA

Hjälper inte krämerna tillräckligt kan du få ljusbehandling, som dämpar inflammationen. ¹ Ljus, både konstgjord UV-strålning och sol, hör till grundbehandlingen av psoriasis. ⁴

UVB är den vanligaste formen. Du behandlas i en ljuskabin tre till fyra gånger i veckan i sex till åtta veckor, med tider som växer från 20–30 sekunder till omkring fyra minuter. Behandlingen blir effektivare om du först tar bort fjällen. Den ges på hudkliniker och vissa vårdcentraler. ¹ Eftersom mycket UVB över lång tid ökar risken för hudcancer sätts en gräns för antalet behandlingar. Barn får vanligen inte ljusbehandling. ¹

PUVA är en annan sorts ljusbehandling. Du får först psoralen, ett ämne som gör huden mer ljuskänslig, och behandlas sedan med UVA-ljus. Den används vid svår psoriasis, två gånger i veckan i omkring 8–10 veckor, och antalet behandlingar under en livstid är begränsat. ⁶ Psoralen är alltså ingen egen behandling mot psoriasis utan en del av PUVA. PUVA används i dag främst när metotrexat och biologiska läkemedel inte har hjälpt eller inte passar. ⁵

En ovanlig form, ljuskänslig psoriasis, blir sämre av sol och ljus och kan därför inte behandlas med ljus. ¹ För vissa med svår psoriasis kan vården ordinera klimatvård, alltså några veckors vård i soligt klimat. ^4,6

Tabletter och sprutor (systemisk behandling)

Om krämer och ljus inte hjälper mot en besvärlig psoriasis finns läkemedel som verkar i hela kroppen. De är ofta både smidigare och effektivare, men ger oftare biverkningar. ¹ Är psoriasisen svår bör man överväga sådan behandling redan från början. Hudläkare ansvarar för den, och den kontrolleras med blodprover. ^5,6

Metotrexat är ofta förstahandsval. ^5,6 Det tas i låg dos en gång i veckan, som tablett eller spruta. ^1,6 Ta det aldrig oftare än läkaren har ordinerat. Att ta metotrexat varje dag kan ge allvarlig förgiftning. ⁹ Levern kan påverkas, så du lämnar blodprover regelbundet. Både kvinnor och män ska använda säkra preventivmedel under behandlingen och minst sex månader efteråt. ¹ Metotrexat hjälper också mot psoriasisartrit. ⁶

Ciklosporin dämpar immunförsvaret och verkar snabbt. Det används för att få ner ett kraftigt skov, men passar inte för lång tid eftersom det kan påverka njurarna. ⁵ Det ges i kortare perioder, och den sammanlagda behandlingstiden bör inte bli längre än två år. ⁶

Acitretin minskar fjällningen och fungerar bättre tillsammans med receptbelagda krämer och ljusbehandling. Det kan skada ett foster och finns kvar i kroppen länge. Den som kan bli gravid ska använda säkra preventivmedel under behandlingen och minst tre år efteråt, och avstå från alkohol under behandlingen och två månader efteråt. ¹

Apremilast och deukravacitinib är tabletter som dämpar inflammationen. ¹ Deukravacitinib tas en gång om dagen och hämmar enzymet TYK2, som hör till samma familj som JAK-enzymerna. ⁵ Dimetylfumarat är ytterligare ett tablettalternativ. Dosen höjs gradvis, och besvär från mage och tarm är den vanligaste biverkningen. ¹

JAK-hämmare som upadacitinib används vid psoriasisartrit när andra läkemedel inte har gett tillräcklig effekt. ⁷

Biologiska läkemedel

Biologiska läkemedel är antikroppar eller andra proteiner som hämmar de ämnen i immunsystemet som driver psoriasis. Man använder dem när andra läkemedel inte har gett tillräcklig effekt eller inte passar. Oftast ger du dig själv sprutor, ibland samtidigt som du tar metotrexat. ^1,5 Effekten har visat sig vara god. ⁴

De delas in efter vad de blockerar: ¹

• TNF-hämmare: adalimumab, certolizumab, etanercept och infliximab.
• IL-12/23-hämmare: ustekinumab.
• IL-17-hämmare: bimekizumab, brodalumab, ixekizumab och sekukinumab.
• IL-23-hämmare: guselkumab, risankizumab och tildrakizumab.

Vid svår psoriasis är metotrexat, adalimumab eller ustekinumab ofta det man väljer först, och IL-17- och IL-23-hämmarna används om de inte fungerar. Infliximab ges som dropp i blodet. ⁵ Flera av de biologiska läkemedlen har biosimilarer, det vill säga läkemedel som liknar ett redan godkänt biologiskt läkemedel och som kommer ut när patentet har gått ut. ¹

Graviditet och barn

Flera av läkemedlen som verkar i hela kroppen ska inte användas under graviditet eller amning. ¹ Planerar du att bli gravid, prata med din läkare. Ändra aldrig behandlingen på egen hand. ² Vissa behandlingar kan ändå användas under graviditet vid svår psoriasis, till exempel ciklosporin, och bland TNF-hämmarna är certolizumab att föredra om behandling behövs under hela graviditeten. ^5,6 För kortison på huden beror det på styrka och dos, så rådgör med läkare. ⁸

Barn och ungdomar med psoriasis ska remitteras till specialistvården. ^3,5 Vissa biologiska läkemedel är godkända för barn, till exempel etanercept från 6 års ålder och adalimumab från 4 år. ⁶

Psoriasisartrit – när lederna påverkas

Ungefär en av tre med psoriasis får besvär i lederna. Psoriasisartrit börjar oftast i 30–55-årsåldern, och hudsymtomen kommer oftast först. ² Hos vissa kommer ledbesvären före hudutslagen. ³ Ledbesvär är vanligare om du har nagelpsoriasis. ²

Typiskt är att ett enskilt finger eller en tå blir rött, svullet och ömt, eller att en knä-, fot- eller handled påverkas. Du kan bli stel, oftast på morgonen. Senor, muskelfästen och ryggslutet kan också inflammeras. ² Obehandlad kan psoriasisartrit i svåra fall förstöra leder för gott. Misstänkt psoriasisartrit utreds av reumatolog. ³

Behandlingen beror på besvären: smärtstillande eller inflammationsdämpande läkemedel, kortisonsprutor i leden, metotrexat och biologiska läkemedel, kompletterat med fysioterapi och arbetsterapi. ²

Att leva med psoriasis

Det kan ta tid att vänja sig vid en kronisk sjukdom. Många tycker att det är jobbigt när andra tittar på huden, och för vissa påverkar besvären hela det sociala livet. ¹ Socialstyrelsen rekommenderar att vården vid svår psoriasis följer upp både sjukdomen och livskvaliteten, och samtalsstöd kan hjälpa. ⁴ Vissa får hjälp av KBT, och patientföreningen Psoriasisförbundet har stödpersoner med egen erfarenhet av sjukdomen. ¹

Läs också om andra hudsjukdomar, till exempel atopiskt eksem.

Mjukgörande krämer

Produkterna nedan visas som reklam och är inget behandlingsråd. Fråga på apoteket eller din läkare vad som passar din hud.