Laserbehandlingar för huden

Hur fungerar laser och IPL?

En laser ger ett intensivt, fokuserat ljus med en enda våglängd i en smal stråle. En IPL-apparat (intensivt pulserat ljus) har i stället en kraftig blixtlampa som ger vitt ljus med många våglängder i korta pulser. ²

Ljuset tas upp av olika ämnen i huden, till exempel pigment, blodets hemoglobin eller vatten. Där blir det värme som förstör det som ska behandlas. ^2,6 Genom att välja våglängd kan behandlaren rikta sig mot just blodkärl, pigment, hårsäckar eller tatueringsfärg. ⁶

Lasrar används framför allt till fem saker: att stänga blodkärl, att ta bort pigment, att slipa om hudytan, att skära eller ta bort vävnad och att ta bort hår. ⁶

Ablativ laser: tar bort det yttersta hudlagret

Ablativa lasrar riktar sig mot vattnet i vävnaden och förångar den. De vanligaste är koldioxidlaser (CO₂) och erbiumlaser (Er:YAG). ⁶

Vid ablativ laserslipning tas överhuden och det översta lagret av läderhuden bort. Det används mot tecken på solskadad hud och mot ärr, rynkor, aktiniska keratoser och seborroiska keratoser. ⁷ I vården används laser bland annat mot hudförändringar, ärr och kärlförändringar. ¹

Fraktionerad laser delar upp strålen i mikroskopiskt smala kolonner, så att bara en del av huden behandlas åt gången. Det har gett färre biverkningar än när hela ytan behandlas. Möjliga komplikationer är ändå ärr, rodnad som sitter kvar länge och ojämn pigmentering. ⁷

Icke-ablativ laser och kärllaser

Icke-ablativa lasrar riktar sig mot hemoglobin eller andra pigment och förstör i regel inte vävnaden direkt. Hit hör till exempel pulsad färgämneslaser (PDL), KTP-laser och Nd:YAG-laser. ⁶

Lasrar som riktar sig mot hemoglobin används för att behandla blodkärl. ⁶ I vården används laser bland annat mot kärlförändringar. ¹ Läs mer om rodnad, rosacea och åderbråck.

Laser används också för att ta bort pigment. ⁶ En fläck ska vara undersökt av läkare innan den tas bort. ² Läs mer om leverfläckar och hudcancer.

Hårborttagning med laser eller IPL

Laser och IPL används för att ta bort oönskat hår, både i vården och på kliniker. Ofta behövs två till tio behandlingar. ¹

Laserhårborttagning är inte bevisat permanent. En systematisk översikt från Cochrane (2006) fann ungefär 50 procents minskning av hårväxten upp till sex månader efter behandling med alexandrit- och diodlaser. För IPL, Nd:YAG- och rubinlaser fanns lite stöd för effekt, och långvarig hårborttagning var inte visad med någon metod. Studierna var få och inte av hög kvalitet. ⁸

Biverkningar som rapporterades var smärta, rodnad, svullnad, brända hårstrån och pigmentförändringar. ⁸

Tatueringar och celluliter

Tatueringar tas oftast bort med Q-switchade lasrar, som ger mycket korta pulser. Våglängden väljs efter tatueringens färg och huden runt omkring. De korta pulserna minskar risken för brännskador, ärr och ljusare eller mörkare hud efteråt. ⁹ När tatueringsfärgen frisätts i kroppen finns också en risk för allergiska reaktioner. ²

Laser marknadsförs ibland mot celluliter. Det finns ingen behandling mot celluliter med säkert stöd, och effekten av de flesta behandlingar är oförutsägbar och kortvarig. ¹⁰ Läs mer om celluliter.

Hur det känns och vad som händer efteråt

Det känns som stickningar och värme, ungefär som ett gummiband som slår mot huden. Du kan ta smärtstillande med paracetamol före behandlingen, eller använda lokalbedövande kräm eller plåster en timme innan. ¹

Den behandlade huden kan bli röd om du har ljus hy, medan det på mörkare hud ibland inte syns något alls. Det kan också komma fläckar, som är vita på ljus hy och mörka på mörk hy. Ett sår kan uppstå och läker vanligen inom tre månader, och en del får ärr. ¹

Använd solskyddsmedel på området i minst fyra veckor före behandlingen. Är du solbränd på området är risken större att huden skadas. Undvik solen de första dagarna efteråt och fortsätt med solskyddsmedel. ¹ Läs mer om solskadad hud.

Risker och biverkningar

De lasrar som används för estetiska behandlingar är ofta mycket kraftfulla och kan orsaka stora skador på ögon eller hud. I värsta fall blir brännskadorna djupa, med infektioner och ärr. Svullnad, rodnad och pigmentförändringar är andra biverkningar. ²

Risken är högre för

• personer med mörkare hud, som är en särskilt utsatt riskgrupp eftersom huden har mer melanin ²
• personer som använder läkemedel eller krämer som gör huden ovanligt ljuskänslig ².

Ögonen behöver skyddas. Den som behandlar ska ge dig speciella skyddsglasögon. ²

Ta aldrig bort en hudförändring med laser eller IPL utan att en läkare har undersökt den först. Den kan vara en hudtumör eller ett förstadium till en. ²

Vem får utföra laserbehandlingar?

Från och med den 4 maj 2026 finns föreskrifter från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSMFS 2026:1) för estetiska behandlingar med icke-joniserande strålning, som laser och IPL. ³ Kliniker som erbjuder sådana behandlingar är skyldiga att anmäla sig till myndigheten. En anmälan innebär dock varken att kliniken är godkänd eller att behandlingen saknar risker. ²

En legitimerad läkare eller tandläkare ska ansvara för

• medicinska behandlingar eller undersökningar där laser i laserklass 4 eller IPL används
• behandling av ögonen, eller av området omkring dem, med laser i laserklass 3B eller 4 eller med IPL. ³

Området runt ögonen definieras som två centimeter omkring ögat. ² Den som behandlar ska vara väl förtrogen med utrustningen och känna till riskerna. ³

Lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar (2021:363) omfattar operationer och injektioner som syftar till att förändra utseendet, och ställer krav på legitimation och en åldersgräns på 18 år. ^4,5 Laser regleras alltså av något annat. Har du skadats vid en laserbehandling, till exempel fått en brännskada efter hårborttagning, kan du lämna ett tips till Strålsäkerhetsmyndigheten. ⁴

Frågor att ställa till kliniken

Du ska få både muntlig och skriftlig information om hur behandlingen förväntas gå och om riskerna. ^2,3 Fråga gärna:

• Är verksamheten anmäld till Strålsäkerhetsmyndigheten? ²
• Vilken utrustning används, och vilken utbildning och erfarenhet har den som behandlar? ³
• Behandlas området runt ögonen? Vilken läkare ansvarar i så fall? ^2,3
• Passar behandlingen min hudton? Kan de läkemedel eller krämer jag använder göra huden ljuskänslig? ²
• Har en läkare undersökt hudförändringen som ska tas bort? ²
• Vilka biverkningar är vanliga, hur många behandlingar behövs och hur ska jag sköta huden efteråt? ^1,2
• Får jag skyddsglasögon under behandlingen? ²