Pigmentfläckar

Vad är pigmentfläckar?

En pigmentfläck är ett område där huden har mer av det bruna färgämnet melanin än huden runt omkring. Det finns flera sorter med olika orsaker. Vissa beror på solen, vissa är ärftliga, vissa styrs av hormoner och vissa blir kvar efter en inflammation i huden, till exempel akne. ^16,13,18

Ett födelsemärke, eller leverfläck, är något annat. Där finns extra många av de celler som bildar pigment, och det är framför allt födelsemärkena du ska hålla koll på. ² Mer om det längre ner.

Solfläckar och åldersfläckar (lentigo solaris)

Det som många kallar åldersfläckar heter lentigo solaris, eller solfläckar. Fläckarna är bruna, släta och ofarliga, och de orsakas av solens UV-strålning. ¹ De kan vara allt från en halv centimeter till flera centimeter stora. På ljus hud är färgen beige till mellanbrun. På mörk hud syns de sämre. ¹

Solfläckar kommer där huden har fått mest sol: framför allt i ansiktet och på ovansidan av händerna, men också på halsen, axlarna och övre delen av ryggen. Några får dem redan i 30-årsåldern, men oftast kommer de från 40 år. Ljus hud får lättare solfläckar. ¹ Även UV-strålningen från solarier kan ge dem. ¹⁶

Till skillnad från fräknar finns solfläckar kvar på vintern, även om de kan blekna något. ¹⁶ Utan behandling brukar de bli kvar, men de förblir godartade. ¹⁷ Fläckarna i sig är ofarliga, men de visar att huden har fått mycket UV-strålning, och solfläckar räknas som en egen riskfaktor för melanom. ¹⁷ Läs mer om solskadad hud.

Fräknar

Fräknar är små ljusbruna prickar, oftast mindre än tre millimeter. ¹⁶ Ingen föds med fräknar. De kommer under barndomen, mest på näsa och kinder, och är vanligast hos personer med ljus hy och rött hår. Anlaget är ärftligt. ¹⁵

Solen gör fräknarna fler och mörkare på sommaren, och på vintern bleknar de. Hos de flesta blir de mindre tydliga i vuxen ålder. Fräknar behöver ingen behandling. Du kan inte förhindra att de kommer, men med ordentligt solskydd blir de inte lika mörka på sommaren. ¹⁵

Melasma – pigmentfläckar i ansiktet

Melasma kallas också kloasma eller graviditetsmask. Det ger mörkare partier på kinder, panna, näsa och överläpp. Melasma är vanligare hos kvinnor och hänger ihop med graviditet och med läkemedel som innehåller hormoner. ¹³

Under en graviditet får huden ofta mer färg, och många får mörkare fläckar i ansiktet. Solen gör dem tydligare. Oftast bleknar de, eller går helt bort, under månaderna efter förlossningen. ⁴ Melasma kan också bli långvarigt och komma tillbaka efter behandling. ¹⁹ Läs mer på sidan om melasma.

Mörka fläckar efter akne och inflammation

När en finne eller ett annat utslag har läkt kan en mörk fläck bli kvar. Det kallas postinflammatorisk hyperpigmentering. Fläckarna är bruna till gråbruna, sitter där inflammationen var och syns tydligast när rodnaden har lagt sig. ¹⁸ De är mycket vanligare på mörkare hud än på ljus hud. ¹⁸

Märken efter akne blir ofta små och rödlila på ljus hud men mörkbruna på mörk hy. Solar du tar det längre tid innan märkena får samma färg som huden runt omkring. ⁵ Fläckarna kan blekna av sig själva, men UV-strålning och synligt ljus gör dem mörkare, så dagligt solskydd hör till behandlingen. ¹⁸ Viktigast är ändå att få aknen under kontroll och att inte klämma, eftersom det ökar risken för ärr. ^5,18 Läs mer om akne.

Pigmentfläck eller födelsemärke – när ska fläcken kontrolleras?

Ett vanligt födelsemärke är runt eller ovalt, har jämn färg och jämna kanter. Nya födelsemärken kommer ofta fram till ungefär 30 års ålder. Solfläckar, aktiniska keratoser och åldersvårtor kan likna födelsemärken men kommer oftast senare i livet. ² En solfläck med ovanligt utseende kan vara svår att skilja från ett tidigt melanom, och då behöver den opereras bort och undersökas. ¹⁶

När du tittar på en fläck kan du ta hjälp av ABCDE-regeln: ⁷

• A – asymmetri: fläckens två halvor ser olika ut.
• B – kant (border): kanten är suddig, ojämn eller fransig.
• C – färg (color): fläcken har flera färger eller har bytt färg.
• D – diameter: den är större än sex millimeter. Även mindre fläckar kan vara elakartade.
• E – utveckling (evolution): den ändrar storlek, form eller färg, eller börjar blöda, klia eller bli sårig.

Gå igenom hela huden några gånger om året. En spegel eller mobilkamera gör det lättare, och du kan be någon om hjälp. ³ Risken att en hudförändring är cancer ökar från ungefär 40 års ålder. ³ Läs mer om leverfläckar och hudcancer.

Förebygg pigmentfläckar med solskydd

Med solskydd får du färre nya solfläckar, och de du redan har blir mindre tydliga. ¹ Kläder och att stanna ur solen skyddar bättre än solkräm ensam. ¹⁶ Strålsäkerhetsmyndigheten råder dig att ta paus från solen mellan klockan 11 och 15, att använda kläder, hatt och solglasögon och att smörja med solkräm där kläderna inte täcker. ⁸

Välj medelhög (15–25) eller hög solskyddsfaktor (minst 30). Priser och solskyddsfaktor för olika produkter finns i jämförelsen av solskydd. De flesta smörjer bara på en bråkdel av den mängd som behövs för att få skyddet som står på förpackningen, så var generös och smörj igen efter bad och svettning. ⁸ Har du behandlat bort fläckar behövs noggrant solskydd för att de inte ska komma tillbaka. ¹⁷ Har du melasma rekommenderas SPF 50+, se melasma.

Ämnen i hudvård och apoteksprodukter som kan göra fläckar ljusare

Eftersom solfläckar och fräknar är ofarliga finns det inget medicinskt skäl att behandla dem. ^1,15 Vill du ändå försöka få dem ljusare finns några ämnen i vanlig hudvård. Studierna är oftast små och korta, och de flesta handlar om melasma. När Cochrane granskade behandlingar mot melasma var studierna överlag av låg kvalitet. ¹³ Begränsad evidens Räkna med att det tar månader, och använd solskydd samtidigt.

C-vitamin: En systematisk översikt av sju små studier fann att huden blev ljusare där C-vitamin hade smorts på, men det krävdes lång användning och fler studier behövs. ²⁰ I en liten studie hade deltagarna C-vitamin på ena halvan av ansiktet och hydrokinon på den andra. Själva tyckte de att hydrokinon fungerade bättre, men mätningar av hudfärgen visade ingen skillnad, och C-vitamin irriterade mindre. ¹³ Läs mer om C-vitamin.

Niacinamid: I en studie med 27 personer med melasma smorde de 4 % niacinamid på ena sidan av ansiktet och 4 % hydrokinon på den andra i åtta veckor. Färgmätningarna visade ingen skillnad mellan sidorna, och niacinamid gav färre biverkningar. ¹⁹ Läs mer om niacinamid.

Azelainsyra: Som läkemedel finns azelainsyra i en receptbelagd kräm på 20 %, som används mot akne. ²¹ I studier på melasma bleknade fläckarna mer med 20 % azelainsyra än med 2 % hydrokinon, men inte mer än med 4 % hydrokinon. Azelainsyra gav oftare sveda och klåda. ¹³ Läs mer om azelainsyra.

AHA-syror: Fruktsyror som glykolsyra finns i många produkter mot pigment. ¹⁸ I en liten studie gav glykolsyrapeeling ingen mätbar extra effekt när den lades till hydrokinon. ¹³ Läs mer om AHA-syror.

Är du gravid eller ammar ska du fråga läkare eller apotekspersonal innan du använder azelainsyra som läkemedel. ²¹

Behandling i vården och på klinik

Hydrokinon är receptbelagt

Hydrokinon är ett blekmedel för huden. ¹³ I kosmetika får ämnet inte användas i hudkrämer i EU, bara i system för konstgjorda naglar och då bara av yrkesverksamma. ¹⁰ Läkemedelsverket har ändå hittat hydrokinon i hudblekningskrämer som sålts i Sverige och varnar för dem som hälsofarliga. ¹¹ Köp inte blekkrämer som saknar innehållsförteckning på svenska. ¹¹

En läkare kan skriva ut en kräm mot melasma som tillverkas av apotek och innehåller tretinoin, hydrokinon och hydrokortison. Den är receptbelagd, används högst sex veckor och med försiktighet. ¹² Krämen får inte användas om du är gravid eller ammar. ¹² I studier har en sådan kombinationskräm blekt melasma bättre än hydrokinon ensamt, men den gav också oftare rodnad och irritation. ¹³

Laser, IPL och frysbehandling

För solfläckar tyder en systematisk översikt av 41 studier på att laser är det som fungerar bäst. Med IPL (intensivt pulserat ljus) fick ungefär 75–90 % ett gott resultat och med frysbehandling 37–71 %. Översikten efterlyser fler stora studier. ¹⁴ De vanligaste biverkningarna var lätt smärta och mörka fläckar efteråt. Frysbehandling gav oftare allvarligare biverkningar som blåsor och ärr. ¹⁴ Både laser och frysbehandling kan lämna ljusa eller mörka fläckar, och de kan bli bestående. ¹⁷

Det behövs ofta mellan två och tio behandlingar. Skydda området från sol i minst fyra veckor innan, eftersom solbränd hud lättare skadas. Efteråt kan det bli fläckar som är vita på ljus hud och mörka på mörk hud. De brukar försvinna efter några veckor, men en del får ärr, och i sällsynta fall blir det en brännskada. ⁶

Ljuset från laser och IPL tas upp av melanin. Därför löper personer med mörkare hy större risk för brännskador, och risken ökar också med läkemedel eller krämer som gör huden ljuskänslig. Behandling inom två centimeter från ögat får bara göras under ansvar av legitimerad läkare. ⁹ Låt först en läkare undersöka fläcken. Det som ser ut som en solfläck kan vara en hudtumör eller ett förstadium till cancer. ⁹ Sedan 4 maj 2026 ska verksamheter som gör estetiska behandlingar med strålning, som laser och IPL, anmäla sig till Strålsäkerhetsmyndigheten, och du ska få skriftlig information om riskerna. ⁹

Kemisk peeling

Vid kemisk peeling stryks en syra på huden så att de yttersta lagren lossnar. ¹³ Mot solfläckar har peeling med trikloroättiksyra fungerat sämre än frysbehandling i två av tre jämförande studier. ¹⁴ Ju djupare peeling, desto längre läkning: en ytlig peeling läker på upp till en vecka, en medeldjup på en till två veckor med svullnad och ibland blåsor. Resultatet beror mycket på behandlarens skicklighet, och efteråt behövs solskydd varje dag. ²²