Vitiligo

Vad är vitiligo?

I huden finns pigmentceller, melanocyter, som ger huden dess färg. Vid vitiligo förstörs pigmentcellerna i vissa områden, och där blir huden vit. ^1,2 Ibland försvinner pigmentet också ur hårsäckarna, så att hårstråna i fläckarna blir vita. ²

Vitiligo räknas som en autoimmun sjukdom, alltså en sjukdom där immunsystemet angriper kroppens egna celler. ¹ Orsaken är ändå inte helt klarlagd. ² Ungefär 1–2 procent av befolkningen har vitiligo. Den kan börja i alla åldrar men börjar oftast i tonåren eller som ung vuxen. ²

Vitiligo smittar inte och är ofarlig för kroppen. ¹ Men fläckarna syns, och sjukdomen kan upplevas som stigmatiserande, framför allt när den sitter i ansiktet. ²

Symtom: vita fläckar i huden

Först syns en eller flera vita eller ljusa fläckar, ungefär en centimeter stora, som ofta är runda eller ovala och har en tydlig gräns mot huden omkring. Efter hand kan fler fläckar tillkomma, och de kan flyta ihop till större områden utan pigment. ¹

Fläckarna kan komma var som helst på kroppen. Vanliga ställen är ansiktet, händerna, armhålorna och underlivet. ¹ De sitter också ofta runt munnen och ögonlocken och på armbågar och knän. ² Blir hårstråna avfärgade kan det synas som ljusa fläckar i skägget eller håret. ¹

På mörk hud syns fläckarna tydligare, och det gör de även när huden har blivit solbränd. ¹ De flesta har inga fysiska besvär av fläckarna, men en del får klåda i dem tidigt i förloppet eller en brännande känsla i sol. ⁷

Två former: generaliserad och segmentell vitiligo

Generaliserad vitiligo är vanligast. Fläckarna sitter ofta på ungefär samma ställen på båda sidor av kroppen. ^1,2 De sprider sig periodvis, ibland under flera år. Sedan kan sjukdomen vara oförändrad länge, men hos en del blir den värre igen, ofta vid stress eller en annan påfrestning som en infektion. ¹ Det är ovanligt att pigmentet kommer tillbaka av sig självt. ²

Segmentell vitiligo är ovanlig. Fläckarna kommer bara på ena sidan av kroppen, oftast längs en nervs utbredning, och ligger sedan kvar utan att sprida sig vidare. ²

Ärftlighet och andra autoimmuna sjukdomar

Vitiligo är till viss del ärftlig. ¹ En ärftlig komponent finns i ungefär 10 procent av fallen. ²

En del som har vitiligo har också en annan autoimmun sjukdom, till exempel sjukdom i sköldkörteln, diabetes eller SLE. ¹ Andra exempel är Addisons sjukdom, autoimmun hepatit och psoriasis. ² Behandlingen av vitiligo påverkar inte de andra autoimmuna sjukdomarna, och tvärtom, om inte behandlingen verkar på samma mekanism. ⁷

Så ställs diagnosen

Ofta räcker det att läkaren tittar på huden för att känna igen vitiligo. Ibland är det svårt att särskilja den från andra hudsjukdomar, till exempel en svampinfektion, och då kan ett hudprov behövas. En hudklinik använder ibland en speciell UV-lampa för att bedöma hur stor utbredning fläckarna har. ¹

Andra orsaker till ljusa fläckar i huden är bland annat: ²

• Pityriasis versicolor, en ytlig svampinfektion. Läs mer om hudsvamp.
• Pityriasis alba, en lindrig form av atopiskt eksem som ger ljusa fläckar.
• Halo nevus, en ljus ring runt ett födelsemärke.
• Piebaldism, pigmentlösa fläckar som finns redan vid födseln.
• Ljusa fläckar efter en inflammation i huden.

Fjällar huden i fläckarna talar det för en annan sjukdom än vitiligo. ²

Behandling: vad kan ge tillbaka färgen?

Ingen behandling botar vitiligo eller hindrar att den sprider sig eller kommer tillbaka. ⁶ Behandling kan ge tillbaka en del pigment, men effekten är oftast liten eller måttlig. Den fungerar bäst när fläckarna är nya, och vissa ställen, till exempel händerna, är svåra att behandla. Behandlingen tar ofta flera månader och behöver ofta upprepas. ¹ Det är vanligt att fläckarna kommer tillbaka när man slutar, ofta inom två år, men i många fall kommer pigmentet tillbaka igen när behandlingen startas om. ⁷

Läkaren väljer behandling utifrån var fläckarna sitter och hur utbredda de är. ² Alla läkemedel nedan är receptbelagda. ^3,4

Kortison

Vanligen smörjer man fläckarna med en kräm eller salva som innehåller starkt kortison. ¹ Starkt kortison (grupp III) är receptbelagt. Bara milt kortison säljs receptfritt. ³ Kortison kan göra huden tunnare och skörare och ge små blodkärl i huden där du smörjer. ¹ Risken för biverkningar ökar ju starkare kortisonet är. ³

Takrolimus och pimekrolimus

Takrolimus (salva) och pimekrolimus (kräm) är immunmodulerande läkemedel utan kortison. ¹ De gör inte huden tunnare och kan därför användas på känslig hud, till exempel i ansiktet och på halsen. De är receptbelagda och är inte till för barn under två år. ³ Vid vitiligo kan läkaren på vårdcentralen pröva takrolimus. ² Vid vitiligo används de utanför sin godkända indikation. ⁷ Det finns en officiell varning mot att kombinera dem med medveten UV-strålning, eftersom man inte vet om de påverkar hudens reaktion på UV-skador. ⁷

Ruxolitinibkräm (Opzelura)

Ruxolitinib är en så kallad JAK-hämmare som minskar immunsystemets angrepp på pigmentcellerna, så att huden kan börja bilda pigment igen. ⁴ Krämen godkändes i EU den 19 april 2023 för vitiligo som inte är segmentell och som också sitter i ansiktet, hos vuxna och ungdomar från 12 år. ⁵ Den är den enda behandling som är godkänd i EU just för att ge tillbaka pigment vid vitiligo. ⁷

I de två stora studierna fick ungefär 31 procent av dem som använde krämen minst 75 procents förbättring av pigmenteringen i ansiktet efter sex månader, jämfört med ungefär 10 procent av dem som fick overksam kräm. ⁵

• Krämen är receptbelagd, och behandlingen ska startas av en läkare med erfarenhet av sjukdomen. ^4,5
• Den smörjs i ett tunt lager två gånger om dagen, med minst 8 timmars mellanrum, på högst 10 procent av kroppen (ungefär tio handflator). Minst sex månaders behandling rekommenderas, och ibland behövs mer än tolv månader. ⁴
• Den vanligaste biverkningen är akne där krämen smörjs. ^4,5
• Krämen får inte användas av den som är gravid eller ammar. Den som kan bli gravid ska använda ett effektivt preventivmedel under behandlingen och fyra veckor efter. Den ska inte ges till barn under 12 år. ⁴

Enligt FASS ingår Opzelura inte i högkostnadsskyddet (kontrollerat 2026-10-10). ⁴ NT-rådet, som samordnar regionernas införande av nya läkemedel, har rekommenderat regionerna att avvakta tills TLV har beslutat om krämen ska ingå i läkemedelsförmånerna. ⁸ Fråga din läkare vad det innebär för dig.

Ljusbehandling

Ljusbehandling med smalbandigt UVB (NB-UVB) användes i drygt en tredjedel av studierna i en stor Cochrane-översikt och gav bäst resultat, ensam eller tillsammans med andra behandlingar. Ingen av studierna följde upp om pigmentet fanns kvar efter två år. ⁶ Behandlingen ges oftast två till tre gånger i veckan och behöver pågå i minst sex till tolv månader. ⁷

I Sverige är ljusbehandling vid vitiligo inte så vanlig. Effekten varierar från person till person och mellan kroppsdelar, och den är ofta övergående. Oftast blir också huden runt fläckarna mörkare, så att fläckarna syns ändå, och huden kan bli prickig. ¹

Ljusbehandling ges på klinik och är inte samma sak som att sola. Att sola eller gå på solarium rekommenderas inte som behandling: solbränna kan ge nya fläckar, och solarium ökar risken för hudcancer. ⁷

Tabletter och transplantation

Ibland behandlas vitiligo med tabletter som påverkar immunförsvaret. ¹ Det finns ingen svensk rekommendation om tablettbehandling vid vitiligo i kunskapsstödet för vårdpersonal. ²

Vid begränsad vitiligo som har varit stabil i minst tolv månader och inte svarat på annan behandling kan pigmentceller eller hud flyttas dit från ett annat ställe på kroppen. Det kan vara särskilt användbart vid segmentell vitiligo, som ofta svarar dåligt på annan behandling. ⁷

Solskydd

Fläckarna saknar pigment och kan bli röda i solen, med obehag ungefär som när du bränner dig. ¹ Personer med vitiligo bränner sig lätt. ² Så här skyddar du huden: ^1,2

• Använd kläder eller solskydd med skyddsfaktor 50.
• Välj täckande kläder.
• Undvik solen mitt på dagen, när den är som starkast.

Om du skyddar den friska huden runt omkring från sol blir den inte lika brun, och då blir kontrasten mot fläckarna mindre. ² Risken för malignt melanom ökar inte i fläckarna, eftersom melanom utgår från pigmentceller och de saknas i områden med vitiligo. ¹ Använder du ruxolitinibkräm ska du vänta minst två timmar innan du smörjer solskydd på samma ställe. ⁴

Täckande kräm och att leva med vitiligo

Om fläckar på ett begränsat område stör dig kan du prova täckande kräm. ² Att täcka fläckarna med kläder eller kosmetika har i studier förbättrat livskvaliteten, även om en del tycker att det tar tid eller inte fungerar så bra. ⁷

Försök undvika att skada huden, eftersom nya fläckar kan uppstå där huden har skadats. ⁷

Har du själv accepterat sjukdomen blir det ofta enklare att möta andras blickar och frågor. Berätta gärna för familj och vänner, så att du kan få stöd. Det kan också hjälpa att prata med andra som har vitiligo, till exempel genom patientföreningen Svenska Vitiligoförbundet. ¹ Påverkar sjukdomen dig psykiskt kan du få stöd av vården. ²